Det är inte personalen som röstar – det är allmänheten!!

I den ranking där Systembolaget toppar listorna är det inte de anställda som bedömer arbetsmiljön. Det är svenska folket som svarar på hur de tror att Systembolaget är som arbetsgivare.

Det framgår tydligt i Verians Arbetsgivarindex, där Systembolaget hamnar allra högst.

Undersökningen bygger på:

• allmänhetens uppfattning
• varumärkesbild
• rykte
• samhällsuppdrag
• hur företaget framstår i media

Inte på hur det faktiskt är att jobba där.

1. Systembolagets starka varumärke skapar illusionen

Systembolaget har ett av Sveriges starkaste förtroenden som företag. Det påverkar hur människor tror att arbetsmiljön är.

I Verians rapport står det att resultatet “fångar helhetsupplevelsen” av arbetsgivarvarumärket, baserat på allmänhetens bild.

Det betyder att:

• människor bedömer Systembolaget utifrån reklam
• utifrån samhällsuppdraget
• utifrån kundupplevelsen
• utifrån varumärkesförtroendet

Inte utifrån arbetsmiljön i butik.

2. Media och marknadsföring förstärker bilden

Systembolaget är extremt skickliga på att kommunicera:

• ansvar
• omtanke
• hållbarhet
• samhällsnytta

Det skapar en känsla av att “det här måste vara en bra arbetsplats”.

Det är därför du ser dem högt upp på listor – inte för att arbetsmiljön är bäst, utan för att marknadsföringen är bäst.

3. Kundupplevelsen förväxlas med arbetsmiljö

Många svenskar gillar att handla på Systembolaget. Det är lugnt, ordnat, trevligt och professionellt.

Men kundupplevelsen säger ingenting om:

• ledarskap
• intern kommunikation
• arbetsbelastning
• schemaläggning
• stöd för NPF
• konflikthantering
• chefers utbildning

Allmänheten antar att “bra service = bra arbetsplats”. Det är en felaktig koppling, men den påverkar rankingen.

4. De interna omdömena säger något helt annat

När man tittar på faktiska recensioner från anställda ser bilden annorlunda ut.

På Indeed beskriver anställda:

• kass lön
• brist på utveckling
• svagt ledarskap
• otydlighet
• intern politik
• stress och oklara rutiner

Det är alltså en tydlig skillnad mellan:

• hur allmänheten tror att det är, och
• hur personalen faktiskt upplever det.

5. För NPF‑personer blir gapet ännu större

När organisationen i systembolaget saknar:

• tydlighet
• struktur
• förutsägbarhet
• utbildade chefer

…blir arbetsmiljön direkt skadlig för personer med ADHD och andra NPF‑diagnoser.

Det här syns inte i några topplistor. Det syns bara i verkligheten.

Så hur kan Systembolaget vara tredje mest eftertraktade?

För att rankingen bygger på:

• image, inte insida
• varumärke, inte vardag
• marknadsföring, inte arbetsmiljö
• allmänhetens gissningar, inte personalens erfarenheter

Det är därför Systembolaget kan toppa listor – samtidigt som anställda vittnar om otydligt ledarskap, låg lönestruktur, brist på utbildning och en organisation som inte fungerar för NPF‑hjärnor.

Inlägget Systembolaget felaktigt tredje mest eftertraktade arbetsgivare, väljs av kunderna? dök först upp på ABCDHD.

Jag vill tillägga att informationen som systembolaget delar på sin sida om policy för arbetsmiljö och medarbetarskap är bara bullshit INTE är något som man praktiserar eller har kunskap om. Visst, man har anställt en person med funktionsnedsättning som är med på en sida i organisationen som man låtsas att man bryr sig om och på det sättet får någon typ av igenkänning om att man ser bra ut. Vilka skojare ni är systembolaget!!

Min erfarenhet på arbetsplatsen

Jag anställdes som försäljare i en mindre Systembolagsbutik i Göteborg och informerade om min ADHD redan innan anställningen började. Jag hade förväntningar om att arbetsgivaren, som i sina policydokument talar om inkludering och stöd, skulle erbjuda rimliga anpassningar. I stället möttes jag av en arbetsmiljö där tempo och försäljningsmål var överordnade allt annat.

Dagliga rutiner innebar tidtagning vid leveranser och krav på att fylla hyllor mycket snabbt. När jag bad om skriftliga instruktioner för att kunna strukturera och lära mig arbetsuppgifterna fick jag svaret att “det inte fanns tid”. De kollegor som skulle dela med sig av sina kunskaper saknade både pedagogisk förmåga och vilja att anpassa sitt sätt att lära ut. Dessa personer ingick dessutom i den lokala ledningsgruppen, vilket gjorde situationen ännu mer problematisk. Trots att de hade ansvar för att leda och stödja personalen fanns ingen tydlig kommunikation, inget ledarskap i praktiken och ingen förståelse för hur man överför kunskap på ett pedagogiskt sätt. Jag upplevde att jag blev ett hinder för deras mål snarare än en medarbetare som behövde stöd.

Efter upprepade förfrågningar om hjälp och anpassningar avslutades min anställning utan skriftlig motivering. Den abrupta avslutningen förstärkte känslan av att mina behov inte togs på allvar och att arbetsplatsens löften om inkludering inte omsattes i handling.

Varför detta är ett problem ur arbetsrättsligt och arbetsmiljöperspektiv

Arbetsgivare har ett ansvar att skapa en säker och tillgänglig arbetsmiljö för alla medarbetare. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är tydlighet, struktur och pedagogiskt stöd ofta avgörande för att kunna utföra arbetsuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. När arbetsgivaren inte utreder behov eller erbjuder skäliga anpassningar kan det leda till diskriminering och bristande arbetsmiljö.

Bristande ledarskap och dålig kommunikation i en ledningsgrupp påverkar hela arbetsplatsen. Om de som har ansvar för att fördela arbetsuppgifter och utbilda ny personal saknar pedagogisk kompetens eller motivation att anpassa sitt sätt att instruera, blir konsekvensen att medarbetare med särskilda behov inte får rimliga förutsättningar. Detta skapar stress, minskad arbetsförmåga och i värsta fall uppsägningar som känns godtyckliga.

Att klocka personal för att mäta hur snabbt leveranser ska plockas upp eller att kräva att flaskor sätts in på under 30 sekunder utan att ta hänsyn till säkerhet, ergonomi eller individuella förutsättningar är problematiskt. Sådana rutiner kan också strida mot kollektivavtal om de införs utan facklig förhandling eller utan tydliga skriftliga instruktioner.

Konkreta exempel på vad som saknades i min situation

• Pedagogisk överföring av kunskap: Kollegor förväntades lära ut i farten utan att bryta ner arbetsmoment i tydliga steg eller erbjuda skriftliga checklistor. För mig som har ADHD var detta avgörande för att kunna memorera och utföra uppgifterna korrekt.
• Ledarskap i praktiken: De som satt i ledningsgruppen visade ingen förmåga eller vilja att organisera introduktioner, följa upp inlärning eller anpassa instruktioner efter individens behov.
• Kommunikationsbrist: Mejlförfrågningar och begäran om stöd besvarades inte eller avfärdades med att “det inte finns tid”, vilket i praktiken innebar att inga åtgärder vidtogs.
• Kultur som prioriterar tempo: Fokus låg på försäljningsmål och snabbhet snarare än på att skapa en hållbar arbetsmiljö där alla kan bidra. Detta gjorde att jag upplevde mig som ett hinder snarare än en resurs.
• Ingen dokumentation eller motivering vid uppsägning: Avslutningen av min anställning skedde utan skriftlig förklaring, vilket försvårar möjligheten att förstå eller ifrågasätta beslutet.

Råd till andra med NPF som möter liknande problem

• Dokumentera allt skriftligt: Spara mejl, anteckna datum och innehåll i samtal, och be om skriftliga instruktioner. Dokumentation är avgörande om du behöver ta ärendet vidare.
• Acceptera inte att anställningsavtal som ändras då du kommer bli luras att på det sättet bli avskedbar.
• Begär en arbetsanpassningsplan: Formulera dina behov konkret och begär att HR eller ansvarig chef utreder och dokumenterar möjliga anpassningar. En enkel checklista eller skriftliga instruktioner är ofta en skälig och kostnadseffektiv åtgärd.
• Involvera skyddsombud och fack: Skyddsombud och fackliga representanter kan kräva att arbetsgivaren följer föreskrifter och kollektivavtal samt initiera samverkan kring arbetsanpassning.
• Var tydlig med vad som hjälper dig: Beskriv vilka konkreta åtgärder som underlättar ditt arbete, till exempel skriftliga instruktioner, längre introduktionstid, tydliga checklistor eller en mentor som kan förklara steg för steg.
• Sök extern rådgivning vid behov: Om arbetsgivaren inte agerar kan du överväga att kontakta relevanta myndigheter eller organisationer som arbetar med diskriminering och arbetsmiljöfrågor.

Avslutande reflektion och uppmaning

Min erfarenhet visar att goda intentioner i policydokument inte räcker om de inte omsätts i praktiken. När ledningsgrupper saknar pedagogisk förmåga och kommunikationsvilja blir det svårt för arbetsgivaren att leva upp till sina löften om inkludering. För personer med NPF är enkla, konkreta anpassningar ofta tillräckliga för att skapa reell delaktighet. Arbetsgivare som prioriterar tempo framför människors förutsättningar riskerar inte bara rättsliga följder utan också att förlora värdefulla medarbetare och förtroende i samhället.

Jag delar min berättelse för att synliggöra hur bristande ledarskap och avsaknad av pedagogisk kompetens i praktiken kan slå hårt mot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min förhoppning är att fler arbetsplatser tar ansvar, utbildar sina ledare i kommunikation och pedagogik, och inför enkla rutiner som gör det möjligt för alla att bidra. Genom att kräva tydlighet, dokumentation och dialog kan vi tillsammans skapa arbetsplatser där inkludering inte bara är ett ord i en policy utan en verklighet i vardagen.

Inlägget Systembolaget avskedar personer med NPF funktionsnedsättning dök först upp på ABCDHD.

Livet och viktiga rutiner för min ADHD som hjälper mig i vardagen kan vara som att navigera i en labyrint utan karta. Tankarna rusar, energin varierar, och det som verkar enkelt för andra kan kännas övermäktigt för oss. Men med tiden har jag lärt mig att struktur inte är ett hinder – det är en förutsättning. I denna artikel vill jag dela med mig av min vardag och hur små handlingar som att bädda sängen, diska, plocka undan och ta ut soporna gör enorm skillnad för mig – och kanske för dig också.

Att leva med ADHD – En annorlunda vardag

Vad är ADHD för mig?

ADHD är inte bara ett koncentrationsproblem. För mig innebär det att min hjärna hela tiden vill byta fokus, att jag ofta ser alla saker samtidigt och därmed får svårt att börja – och avsluta – saker. Det påverkar min vardag på sätt som kan vara svåra att förklara för någon som inte själv upplevt det. Men det är också en diagnos som gett mig en stark känsla för detaljer, kreativitet och förmåga att tänka utanför ramarna.

Varför struktur är avgörande

När jag saknar struktur blir livet ett kaos. Jag glömmer saker, skjuter upp uppgifter och plötsligt är allt överväldigande. Men när jag lyckas införa rutiner, hur små de än är, märker jag en tydlig skillnad: jag mår bättre, får mer gjort, och känner mig mindre stressad.

Stadig morgonrutin för en bättre dag

Bädda sängen

Det kan låta banalt, men att bädda sängen på morgonen är en första seger. Det är ett sätt att säga: “Jag har kontroll idag.” Det tar mindre än två minuter, men ger mig en känsla av att något redan är gjort. Det hjälper mig att undvika att krypa tillbaka ner, särskilt när motivationen är låg.

Plocka undan innan jag går hemifrån

Att komma hem till ett städat hem är guld värt. Jag har börjat lägga 15 minuter varje morgon på att plocka undan saker som ligger framme. Det gör att jag slipper komma hem till visuellt kaos. ADHD-hjärnan störs mycket av oreda – varje grej på fel plats är en ny distraktion.

Diska direkt eller fylla diskmaskinen

Disk som står framme blir snabbt ett ångestmoment. Jag har lärt mig att diska direkt eller lägga allt i diskmaskinen. Det minskar min mentala belastning och gör det lättare att hålla köket under kontroll.

Soporna i hallen – ett symboliskt problem

En påse blir två, blir tre…

När jag ställer en påse sopor i hallen tänker jag att jag ska ta ut den “sen”. Men sen blir lätt till imorgon. Nästa dag står det en till. Efter tre dagar ser det ut som en soptipp. Det handlar inte bara om soporna – det handlar om acceptans. Jag börjar tolerera det jag egentligen mår dåligt av.

Acceptansens fälla

Det intressanta är att ju längre saker står framme, desto mindre stör de mig – men bara medvetet. Omedvetet samlar det på sig som mental belastning. Jag har lärt mig att om jag märker att jag börjar acceptera kaoset, är det dags att agera.

Hur jag skapat struktur som Passar mig

Små rutiner, stor effekt

• 2-minutersregeln: Om något tar mindre än två minuter – gör det direkt.
• 10-minutersstäd: Jag sätter en timer och städar så mycket jag kan på 10 minuter.
• “Stänga dagen”-rutin: Innan jag går och lägger mig plockar jag undan, laddar mobilen, och förbereder morgondagen.

Visualisering och påminnelser

Jag använder visuella checklistor. En whiteboard på kylskåpet där jag kryssar av morgon- och kvällsrutiner. Att få kryssa i en ruta ger mig ett mikrobelöningssystem som fungerar för min hjärna.

Jag använder även min iPhone för att ha koll på saker med kalender och lägger alltid in möten, träffar, saker jag ska göra dagligen. Dessa får alltid påminnelser för att inte missa någonting idag eller under veckan. Påminnelserna sätter jag med flera upprepade påminnelser som en dag innan, timma, halvtimma. Beroende på vart jag ska och hur lång tid jag behöver för att ta mig dig med det färdmedel jag väljer.

Jag vet att det finns ett flertal appar man kan använda för påminnelser bara men för mig fungerar iWeek bäst där jag även kan dela med mig av min dag till min partner som kan se mina dagar och planering veckor framöver om det behövs.

Rutin schemat (exempel)

Varför det är viktigt att dela detta

För dig som också har ADHD

Jag vet att du kanske känner igen dig i det här. Att du också haft sju diskade muggar i handfatet för att du inte orkar tömma diskmaskinen. Eller att du blivit arg på dig själv för att du “inte får ihop det”. Du är inte ensam – och du är inte lat. Ditt system behöver bara stödjas av rätt strategier.

För dig som lever med någon med ADHD

Kanske är du partner, vän eller förälder till någon med ADHD. Då vill jag säga: Struktur är inte ett straff. Det är inte rigiditet. Det är ett sätt att skapa lugn i kaoset. Att hjälpa någon skapa en fungerande rutin är en gåva, inte en begränsning.

Appar för påminnelser

Jag har såklart testat flertalet appar för att hålla reda på tider och dagar så jag inte missar något viktig som påverkar både mig och andra. Jag är i regel aldrig försenad och tycker det är svårt med andra som inte kan passa tider eller alltid är försenade.

Att inte vara försenad till möten eller träffar är kanske det jag har fått hjälp av med apparna genom åren innan jag ens visste om att jag fick min ADHD-diagnos.

1. WeekCal – kontroll med färg

• Tips: Skapa färgade kategorier för olika energinivåer – t.ex. grönt för låg stress, rött för “måste”-saker
• Funktioner: Färgkodning, veckoöversikt, upprepade händelser, dra-och-släpp, anpassade påminnelser
• Fördel: Till skillnad från standardkalendrar får du en tydlig veckoöversikt och kan skräddarsy varje dag
• Passar för: Dig med ADHD som behöver se veckan i ett svep och enkelt flytta saker om energin ändras
• Enkel att integrera med andra kalendrar för delning i familjen

2. Google Kalender

• Funktioner: Daglig/veckovis planering, återkommande påminnelser, färgkodning, koppling till Gmail
• Fördel: Synkar automatiskt med dator och andra Google-tjänster
• Tips: Använd färger för olika typer av aktiviteter

3. Apple Kalender (iOS)

• Funktioner: Inbyggd i iPhone, enkel att använda, stödjer Siri
• Fördel: Bra för dig som är inne i Apple-världen – fungerar med Apple Watch, iCloud osv
• Tips: Aktivera “resespärr” så du inte bokar in aktiviteter för tätt

4. Microsoft Outlook Kalender

• Funktioner: Kalender + e-post + uppgifter i ett
• Fördel: Kraftfull för jobb och studier
• Tips: Synka med Microsoft To Do för en komplett planeringslösning

Att göra-listor och daglig planering

4. Todoist

• Funktioner: Skapa projekt, listor, deadlines och återkommande påminnelser
• Fördel: Smart AI-funktion för att tolka uppgifter som “måndag kl 10”
• Tips: Använd “Mål för veckan” för att undvika att glömma långsiktiga uppgifter

5. Microsoft To Do

• Funktioner: Enkel att göra-lista, checklistor, påminnelser och prioriteringar
• Fördel: Lättanvänd och gratis, synkar med Outlook
• Tips: Använd “Min dag”-funktionen varje morgon

6. TickTick

• Funktioner: Påminnelser, kalender, Pomodoro-timer, habit tracker
• Fördel: Mycket flexibel, funkar både för vardag och arbete
• Tips: Använd widget på hemskärmen för att snabbt se dagens uppgifter

Jag har inte fått det att fungera för mig med olika jobb som arbetat med endast Google där Microsoft inte blir enkelt att integrera i både arbetskalender eller privat kalender.

Problematiken var att delar av deras appar inte är kompatibla med deras egna system. Exempelvis kunde inte en online kalender eller appar synka på det sättet jag ville använda det.

Specifika appar för ADHD och fokus

7. Structured – Daily Planner

• Funktioner: Visuell daglig tidslinje, påminnelser, tydlig layout.
• Fördel: Väldigt bra för personer med ADHD – hjälper dig strukturera dagen visuellt.
• Tips: Lägg in ALLT, även pauser och mat.

8. Brite – Productivity & Self Care

• Funktioner: Daglig planering, självreflektion, mood tracker.
• Fördel: ADHD-vänlig med stöd för mental hälsa och balans.
• Tips: Använd för att följa både uppgifter och känslor över tid.

Smarta påminnelse-appar

9. Pill Reminder Medisafe

• Funktioner: Påminnelser för medicinering (även ADHD-medicin).
• Fördel: Visuella påminnelser och loggning av doser.
• Tips: Koppla till närstående om du vill ha hjälp att komma ihåg.

10. Alarmy

• Funktioner: Alarm som kräver att du löser ett problem för att stängas av.
• Fördel: Väldigt effektivt om du har svårt att vakna.
• Tips: Använd som påminnelseapp för kritiska uppgifter.

Beräkningar: Tidsbesparing genom struktur

Låt oss säga att varje gång du inte hittar något, du förlorar 5 minuter. Om det sker 6 gånger per dag – det är en halvtimme. På en vecka: 3,5 timmar. På ett år: 182 timmar – det är över 7 dygn. Bara på att leta efter saker. Små rutiner sparar alltså inte bara mental energi – de sparar tid. Mycket tid.

Vanliga frågor och svar (FAQ)

Är det verkligen så enkelt att rutiner hjälper?

Ja och nej. Det är inte enkelt att införa dem, men när du väl har dem på plats, blir allt enklare. De är som räcken i en trappa – du går fortfarande uppåt, men du har något att hålla i.

Jag misslyckas ofta – vad gör jag för fel?

Du gör inte fel. Det är mänskligt att misslyckas. Rutiner tar tid att bygga. Börja smått. En rutin i taget. Fira framsteg, inte perfektion. Skriv dagbok på vad du gör idag, planerar att göra bättre och se sedan tillbaka på vad som gjorts. Det blir i sig en återblick på ett förverkligande om du lyckades eller inte.

Hur motiverar man sig när allt känns trögt?

Visualisera känslan av att komma hem till ett städat hem. Tänk på framtids-jaget. “Vill jag att mitt framtida jag ska behöva ta hand om detta?”

Vad gör jag när jag faller ur mina rutiner?

Acceptera, justera och börja om. ADHD innebär att det kommer svackor. Det viktiga är inte att aldrig misslyckas – utan att alltid försöka igen.

Avslutning

Struktur är inte en motsats till kreativitet eller spontanitet – det är en förutsättning för att vår kreativitet ska få plats. För dig med ADHD vill jag säga: det går att skapa en vardag som fungerar. Små förändringar, som att bädda sängen eller diska direkt, är inte småsaker. De är pelare som bär upp hela din dag. Och varje gång du lyckas göra något litet – har du lyckats med något stort.

Du är inte ensam. Och du är inte svag. Du bygger bara ett liv som kräver ett annat sorts bygge – med ritningar som du får skapa själv. Och det är helt okej.

Jag är fullt medveten om att jag är en högfungerande individ och som mycket väl vet att inte alla har det lika lätt som jag. Mitt syfte är att försöka dela enklare tips i vardagen till dig som tar hand om det mesta själv och löser vardagen i det längsta.

Inlägget Rutiner för min ADHD, som hjälper mig i vardagen dök först upp på ABCDHD.

Det ganska typiska är hur ADHD märks i vardagen ibland på personen som alltid kommer några minuter för sent – inte för att hen inte bryr sig, utan för att tiden alltid smiter iväg. Det är den där energiska kollegan som har tio idéer på en minut, men som sen fastnar i något helt annat. Eller kanske den som glömmer bort mötet, förlägger sina nycklar – men samtidigt är den första som märker när någon annan mår dåligt.

Det är ofta någon som:

• Pratar mycket, ibland utan att vänta på sin tur – inte för att vara oartig, utan för att tanken är så stark att den måste ut innan den försvinner
• Har svårt att slutföra uppgifter, även om motivationen och intresset finns – för att hjärnan söker stimulans, och det “tråkiga” nästan gör ont att ta tag i
• Kan vara extremt fokuserad (hyperfokus) när det handlar om något spännande – men har svårt med rutinmässiga eller administrativa saker
• Byter ämne ofta, även i samtal – inte för att inte lyssna, utan för att associationerna går i raketfart
• Känner starkt – både glädje, sorg, oro och ilska – och behöver längre tid att bearbeta känslor än andra
• Kan vara överdrivet självkritisk, eftersom man gång på gång blivit missförstådd, feltolkad eller ifrågasatt för saker som andra klarar av “enkelt”
• Håller sig för sig själv på rasten, för att hitta återhämtning för att orka med nästa pass på jobbet

I skolan eller på jobbet

I skolan kan det vara eleven som anses “stökig” eller “dagdrömmande”. Men som samtidigt briljerar i kreativa ämnen eller muntliga presentationer.
På arbetsplatsen är det personen som fungerar utmärkt i stressiga miljöer med högt tempo. Men som kraschar när kraven blir otydliga eller när struktur saknas.

Hen kanske avbryter andra i möten, glömmer mejl, tappar bort viktiga papper. Men kan samtidigt lösa komplexa problem snabbare än någon annan, bara för att hjärnan tänker i nya banor.

Hur ADHD märks i vardagen ibland

I relationer är det ofta en person som är varm, intuitiv och lojal. Men som kämpar med att hålla ordning på vardagssysslor, ekonomi eller kalender. Det kan skapa missförstånd, skuld och onödiga konflikter. Särskilt om omgivningen inte förstår att detta faktiskt är en funktionsnedsättning, inte ett val.

Varför det spelar roll att känna igen det

För när vi lär oss se det bakomliggande mönstret. Så blir det lättare att tolka beteendet med empati istället för irritation. Den där kollegan som verkar “slarvig” kanske behöver en annan sorts stöd eller verktyg. Den där vännen som glömmer att höra av sig älskar dig fortfarande – men glömde det mitt i en annan tanke.

Att känna igen hur ADHD märks i vardagen och i samhället. Är ett steg mot att minska både missförstånd och diskriminering. Och för oss som lever med det – att äntligen bli förstådda, på riktigt.

Ingen är en andra lik

Precis som neurotypiska människor är ingen av oss lik den andra på något sätt. Det finns ingen diagnos som har en exakt form av hur man är, ser u eller beter sig. Men det finns tecken på att känna igen problematiken och det gör det enklare att förstå.

Du som misstänker att du kan underlätta för någon med igenkända problem. Kanske inte bör påtala problemen men ändå se personen om denne verkar intresserad att ta emot din hjälp. Det är nog inte speciellt ofta men det kan ju hända där du är. Det blir också ett steg till att närma dig personen och räcka ut en hand för att hjälpa till.

Var öppen med dina nära

Inte många skulle nog vara öppna att dela med sig av sin diagnos som jag. Men jag anser att jag har ett ansvar mot mig själv. För att dela med mig och få stödet i vardagen, på jobbet och inom familjen.

Det svåraste är kanske att försöka del med sig av problemen inom familjen. Då få egentligen förstår att det finns små saker som jag inte är så bra på. Samtidigt saker jag är oslagbar på.

Hur ADHD märks i vardagen

Hur du ska beskriva din diagnos är inte något jag kan tipsa om. Det jag tror skulle kunna vara användbart är att beskriva något som de sett varit svårt för dig. Ingående tala om att på grund av din diagnos. Har du nu upptäckt att du genom livet alltid sett svårigheter i att göra det du beskrivet. Tala om för dom hur du alltid löst det men att du nu hittar bättre verktyg och strategier. Med den hjälp du fått i din behandling eller KBT.

Inlägget Hur ADHD märks i vardagen? dök först upp på ABCDHD.

Inledning: syns det inte så finns det inte?

I ett samhälle som förespråkar jämlikhet och inkludering är det lätt att tro att diskriminering är något som bara drabbar dem med synliga funktionshinder. Men vad händer när det handlar om något som inte syns? ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta missförstås, förminskas eller ignoreras – särskilt i arbetslivet där åtgärder behöver göras med anpassning för din ADHD. Många vuxna med ADHD möts inte bara av oförståelse, utan också av aktiv diskriminering när deras behov av anpassningar inte tas på allvar.

Den här artikeln granskar kopplingen mellan funktionshinder, särbehandling, ADHD och arbetsgivarens juridiska skyldigheter – och vad det faktiskt innebär i praktiken.

Arbetsgivarens lagstadgade ansvar med anpassning för din ADHD

Vad säger lagen om stöd och anpassning för din ADHD?

Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) är arbetsgivare skyldiga att inte diskriminera personer med funktionsnedsättning och att vidta skäliga anpassningsåtgärder. Det gäller oavsett om personen har fysisk, psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – där ADHD ingår.

❗ Enligt 2 kap. 1 § Diskrimineringslagen ska en arbetsgivare genomföra individuella anpassningar för att den anställda ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Dessa skyldigheter omfattar bland annat:

• Anpassning av arbetsmiljö, arbetsuppgifter eller schemaläggning.
• Möjlighet till arbetsro, t.ex. avskild plats eller hörselkåpor.
• Tydlig och förutsägbar kommunikation.
• Tillgång till handledning eller coachning vid behov.

När frånvaro av anpassning blir diskriminering

Skillnaden mellan lika behandling och rättvis behandling

Ett vanligt missförstånd bland arbetsgivare är att “lika behandling” är detsamma som rättvisa. Men att behandla alla lika utan att ta hänsyn till olika förutsättningar är inte jämlikhet – det är passiv diskriminering.

En person med ADHD kan vara otroligt produktiv, kreativ och lojal – men behöver kanske ett annat arbetssätt eller tydligare rutiner än andra. Att neka den typen av stöd, trots att det skulle vara enkelt att genomföra, är diskriminering enligt lag.

Den osynliga särbehandlingen

“Du ser ju helt normal ut?”

Att ADHD inte alltid märks utåt gör att många inte får det stöd de behöver. En vuxen man med ADHD som har egen verksamhet, är verbal, charmig och drivande kan ändå ha stora svårigheter med:

• Att hålla ordning på mejl eller pappersarbete
• Att hinna med möten i tid
• Att fokusera i öppna kontorslandskap
• Att klara långdragna, monotona uppgifter

När dessa svårigheter tolkas som karaktärsbrister i stället för symptom – då har arbetsgivaren redan brustit i sitt ansvar.

MECE-struktur: orsaker, konsekvenser och lösningar

Orsaker till diskriminering

• Bristande kunskap om ADHD
• Fördomar och stereotypa bilder av vad en “funktionsnedsättning” är
• Arbetsplatser utformade för “den genomsnittlige”

Konsekvenser för individen

• Utmattning och stress
• Minskad självkänsla och arbetsprestation
• Högre sjukfrånvaro och i värsta fall uppsägning

Lösningar arbetsgivare måste ta till

• Utbildning om NPF-diagnoser i personalgruppen
• Tillgång till handledning och rutiner för inkludering
• Policy för individuella anpassningar och löpande samtal

FAQ – vanliga frågor om ADHD och arbetsgivarens ansvar

Måste arbetsgivaren verkligen anpassa jobbet för någon med ADHD?

Ja. ADHD är en erkänd funktionsnedsättning och enligt Diskrimineringslagen måste arbetsgivare göra skäliga anpassningar. Det är inte valfritt.

Räcker det med att erbjuda en lugnare arbetsplats?

Nej, anpassningar måste baseras på individens behov. För vissa kan en strukturerad arbetsdag vara viktigast, för andra kan det handla om tydlig uppgiftsfördelning eller hjälp med planering.

Vad gör jag om arbetsgivaren inte vill hjälpa?

Kontakta facket, diskrimineringsombudsmannen (DO) eller arbetsmiljöombudet. Du har laglig rätt till anpassning.

Beräkningar: hur dyrt är det egentligen att anpassa?

En vanlig invändning är att det kostar pengar att göra anpassningar. Men enligt Arbetsmiljöverket ligger kostnaden för de flesta anpassningar mellan 500–3000 kr, medan kostnaden för en sjukskrivning kan uppgå till över 100 000 kr per år.

Att inte anpassa kostar alltså mer – både för individen och för arbetsgivaren.

Sammanfattning: från okunskap till ansvar

Många med ADHD kämpar i det tysta. De kompenserar, anpassar sig själva och bär en dubbel börda – att både prestera och dölja sina svårigheter. Det är dags att arbetsgivare slutar blunda och börjar ta sitt juridiska och moraliska ansvar.

En rättvis arbetsplats är inte en där alla behandlas likadant – utan där alla får det stöd de behöver för att lyckas. Och det börjar med att våga se det som inte alltid syns.

Inlägget Anpassning för din ADHD dök först upp på ABCDHD.

Att leva med någon med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD är för många både inspirerande och utmanande. Men vad händer när funktionsnedsättningen är så välmaskerad att ingen i omgivningen – kanske inte ens arbetsgivaren – förstår att det finns ett behov av anpassningar? Det här är berättelsen om vardag, kärlek och vikten av förståelse – även när allt verkar fungera.

När vardagen fungerar – tack vare struktur och kärlek

Många med ADHD utvecklar genom livet strategier för att klara av vardagen. De kompenserar, maskerar och lever fullt ut, ibland så pass att omvärlden aldrig anar att något är annorlunda. När en person dessutom lever tillsammans med en partner som erbjuder struktur, ordning och stöd, kan livet se både harmoniskt och produktivt ut på ytan.

Jag har exempelvis levt utomlands under många år, startat och drivit företag, varit en anlitad konsult i ett yrke jag älskar under många år. Detta utan att förstå att det fanns en problematik. Det som uppkom problematiskt löste jag alltid på mina egna sätt och det fungerade tyckte jag då. Ser jag tillbaka var det nog mera kaos än någon sin i livet men det är något som stärkt mig.

Partnern som fungerar som ankare

I min nuvarande relation då jag är gift sedan 10år, är det just partnern som skapar stabiliteten i vardagen. Det handlar inte om kontroll – utan om en gemensam anpassning där vardagslivet planeras med tydlighet. Påminnelser, rutiner och ett lugnt tempo skapar trygghet för den med ADHD. Det är inte ovanligt att man tillsammans har hittat ett sätt att leva som fungerar, där kärleken förstärks genom förståelse och samarbete.

När arbetslivet inte hänger med

Men det är inte alltid som arbetslivet förstår – eller ens ser – att det finns ett dolt behov. I Sverige är arbetsgivare enligt lag skyldiga att anpassa arbetet för personer med funktionsnedsättning. Ändå sker det sällan, särskilt när individen själv inte orkar “avslöja” sin diagnos eller förklara sina behov.

Lagen säger att du har rätt till stöd – men får du det?

Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare erbjuder skäliga anpassningar. Det kan handla om tydligare instruktioner, lugnare arbetsmiljö, flexibla arbetstider eller mentalt stöd. Ändå blir det ofta en osynlig kamp när diagnosen inte syns och individen ses som “normalfungerande” – eller till och med överpresterande.

En anställd med ADHD kämpar ofta med att slutföra uppgifter, komma till jobbet i tid eller möta deadlines. Du kan bli förbisedd vid befordringar, bli uppsagd regelbundet eller ha svårt med relationer med kollegor. Men det finns åtgärder du och din arbetsgivare kan vidta för att hjälpa dig att lyckas på jobbet.

Charmen, kraften och kraschen – en livsresa med dubbel verklighet

Att vara driven, socialt kompetent, företagsam och charmig – samtidigt som man lever med ADHD – skapar ofta ett dubbelliv. En man med dessa egenskaper kan skapa företag, nätverk och relationer med lätthet. Men det krävs också mycket energi att upprätthålla bilden av sig själv som stark och självgående. Är man dessutom inte ännu medveten om en osynlig funktionsnedsättning blir det en större överraskning som verkligen blir konstig.

Kompensationens höga pris

Den ständiga kompensationen tar ut sin rätt. Många lever i ständig stress under ytan. Ibland brister det – kanske inför partnern, kanske när kraven på arbetsplatsen blir för stora. Då framträder svårigheterna tydligt: trötthet, glömska, oförmåga att prioritera eller socialt utmattning. Omgivningen förstår inte alltid varför en så kapabel person plötsligt inte orkar mer.

Stress är en vanligt förekommande problematik för att man försöker så mycket att man bränner ut sig. Arbetsgivaren ser inte det man klarar av bättre än många andra utan bara det man inte klarar eller som ställer till det i kedjereaktioner om man ingår i en grupp av produktion eller ansvar.

Hur kan du bemöta en vuxen med ADHD?

1. Förstå att kompensationen inte betyder att funktionsnedsättningen är borta

Att personen klarar mycket betyder inte att det inte är kämpigt. Ofta är varje prestation resultatet av inre kamp och noggrann självstyrning.

2. Lyssna mer än du talar

Många har under livet blivit misstolkade. Att bli lyssnad på, utan att ifrågasättas eller ifrågasätta deras funktionsnedsättning, är avgörande för tryggheten i relationer och på jobbet.

3. Erbjud struktur utan att ta över

Partnern kan vara ett stöd, men den med ADHD är inte hjälplös. Samarbete och delaktighet är nycklar. Att hjälpa till att skapa struktur uppskattas ofta – men bara när det sker med respekt och jämlikhet.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder det att ADHD är en dold funktionsnedsättning?

ADHD syns inte fysiskt. Många kompenserar så väl att diagnosen inte märks. Det innebär att behov ofta förbises – särskilt i arbetslivet.

Vilka rättigheter har man som vuxen med ADHD i arbetslivet?

Du har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Det kan vara hjälpmedel, anpassade instruktioner eller förändrade arbetstider. Arbetsgivaren måste ta ansvar – men ofta krävs att individen först informerar om sin diagnos.

Hur kan man som partner hjälpa till?

Genom att erbjuda struktur, tålamod och förståelse. Att inte ta konflikter personligt, och att arbeta tillsammans för att lösa vardagsproblem är viktigt. Samtal och gemensam kunskap stärker relationen.

Hur påverkas relationen?

Relationen påverkas – ibland på djupet. Men med rätt stöd, öppen kommunikation och viljan att förstå varandra kan relationen till och med stärkas.

Beräkning – hur mycket energi kostar kompensation?

Att maskera sin funktionsnedsättning dagligen motsvarar ofta ett mentalt övertidsarbete. En person med ADHD kan lägga 20–40% mer kognitiv energi än andra för samma uppgift – varje dag. Det leder ofta till mental utmattning, särskilt utan återhämtning eller förståelse.

Summering – styrkan i att bli sedd för hela sin person

Att leva med någon med en osynlig funktionsnedsättning är en resa. Den kräver tålamod, förståelse och gemensam kunskap. Det handlar inte om att rädda någon – utan om att se hela människan, med både styrkor och svagheter. När arbetslivet hänger med och kärleken är trygg, kan även den mest komplicerade vardag bli en plats där båda får blomstra.

Kärlek handlar inte om att förändra varandra – utan om att skapa ett utrymme där båda får vara hela, sanna och älskade precis som de är.

Inlägget Att leva med någon som har en osynlig funktionsnedsättning dök först upp på ABCDHD.

Har du någonsin känt att du hör för mycket på grund av din perceptionsförmåga med ADHD? Att en enkel konversation på ett kafé kan kännas som ett orkanläge i hjärnan? För många med ADHD är det verklighet – varje dag. Ljud som andra människor kan ignorera eller filtrera bort kan bli påträngande, störande och ibland till och med smärtsamma. Det handlar inte om att ha bra eller dålig hörsel – utan om hur hjärnan bearbetar ljud.

I den här artikeln kommer vi att gå på djupet kring hörselperceptionens påverkan vid ADHD, vad det innebär i praktiken, och hur det formar vardagliga situationer som arbete, sociala sammanhang, återhämtning – och självbild. Vi kommer även att titta på vad man kan göra åt det.

Vad innebär perceptionsförmåga med ADHD egentligen?

Perceptionförmåga med ADHD påverkar sinnena

Perception är hjärnans sätt att tolka signaler från våra sinnen. Det handlar inte om att höra bättre eller sämre, utan om hur hjärnan filtrerar, prioriterar och reagerar på det vi hör.

En person utan neuropsykiatriska svårigheter kan ofta automatiskt välja vad som är viktigt att lyssna på – exempelvis en röst i ett myller. En person med ADHD kan sakna den här filtreringsförmågan.

Auditiv perception med ADHD: när hörseln tar över

Auditiv perception är hur vi tolkar ljud – allt från röster, bakgrundsljud, musik, knäppningar i elementet till surrande lysrör. Personer med ADHD kan vara extra känsliga för ljud, vilket kallas för auditiv överkänslighet.

Det är som att hjärnan inte har någon “volymkontroll”. Ett lågt ljud kan uppfattas som överväldigande. Flera ljud samtidigt kan skapa kaos och stress. Det leder till överbelastning, frustration och ibland emotionella utbrott.

Vardagens utmaningar: hur hörselperception påverkar livet

Arbete: ljud som skapar stress och splittrad uppmärksamhet

I öppna kontorslandskap kan minsta prassel bli en störning som avbryter fokus. Någon rör på stolen, kaffemaskinen går igång, någon smaskar eller pratar i telefon. Den med ADHD upplever ofta:

• Svårighet att sortera vad som är viktigt ljud
• Trötthet p.g.a. ständig ljudbearbetning
• Ökad ångest och irritabilitet

Många beskriver att de inte får något gjort trots att de vill. Det är inte lathet – det är kognitiv överstimulans.

Skola och utbildning: när klassrummet blir en ljudkuliss

För barn och unga med ADHD blir klassrummet ofta en kampzon. Lärare som pratar samtidigt som ventilationen brummar och elever prasslar med papper. Resultatet?

• Missade instruktioner
• Överväldigande känslor
• Felaktig tolkning: “Du lyssnar inte”

Socialt liv: samtal i bullriga miljöer

På fester, restauranger eller middagar blir ljudnivån ofta för hög. Istället för att vara trevligt blir det uttröttande.

• Att följa en konversation kräver enorm ansträngning
• Ögonkontakt tappas eftersom fokus går till att “höra rätt”
• Man undviker sociala situationer → isolering

Hemma: när tystnaden aldrig infinner sig

Även hemma kan ljud vara en källa till konstant belastning: kylskåpets surr, barn som leker, trafik utanför, TV i bakgrunden. Resultatet?

• Svårt att koppla av
• Sömnproblem
• Mental utmattning

Varför är hörseln så känslig vid ADHD?

Överaktivitet i hjärnan

Personer med högre perceptionsförmåga med ADHD har ofta en hjärna som arbetar på högvarv. Den är mer öppen för stimuli – särskilt ljud. Brist på dopamin gör också att hjärnan försöker kompensera genom att söka efter intryck, vilket i sin tur leder till överstimulans.

Svårigheter med exekutiva funktioner

Att reglera uppmärksamhet är en exekutiv funktion. Den är ofta nedsatt vid ADHD. Därför blir det svårt att:

• Filtrera bort irrelevant information
• Växla fokus smidigt
• Prioritera vad man ska lyssna på

Strategier som kan hjälpa

Ljudmiljöanpassning

• Använd bullerdämpande hörlurar
• Skapa tysta zoner hemma eller på jobbet
• Använd white noise eller naturmusik för att maskera störande ljud

Träna selektiv uppmärksamhet

Med hjälp av KBT eller neurofeedback kan man träna hjärnan att fokusera på rätt saker, exempelvis:

• Medveten närvaro (mindfulness)
• Ljudövningar där man sorterar “viktigt” från “oviktigt”

Tydlig struktur och pauser

• Planera dagen med regelbundna pauser för återhämtning
• Använd ljudfria aktiviteter som meditation eller läsning
• Skapa förutsägbarhet i ljudmiljön – oväntade ljud stressar mer

Känslomässig påverkan och självbild

Att ständigt känna sig “överkänslig” kan leda till självförakt eller känslan av att inte passa in. Vanliga tankar:

• Varför klarar andra det här utan problem?
• Jag är för mycket
• Jag är svår att vara med

Att förstå att detta är en neurobiologisk verklighet, inte personlig svaghet, är avgörande för självkänslan.

Beräkningar: hur påverkar ljudkänslighet energinivån?

Låt oss visualisera det:

Det betyder att en person med ADHD och ljudkänslighet kan förbruka 3–5 gånger mer mental energi i samma situationer – utan att det syns utanpå.

Vanliga frågor (FAQ)

Är det vanligt med ljudkänslighet vid adhd?

Ja, mycket vanligt. Det kallas ibland för sensorisk överkänslighet, och hör till det spektrum av perceptionssvårigheter som ofta följer med ADHD och ibland även autism. Många använder hörlurar med musik för att stänga ute det ljud man störs av. inte idealiskt i en kontorsmiljö för andra men om det fungerar för att fokusera är det kanske en bra lösning.

Hur skiljer det sig från autism?

Vid autism är ljudkänsligheten ofta ännu mer extrem, men vid ADHD kan den komma och gå beroende på stress, sömn och energinivåer.

Kan medicin hjälpa?

Ja, för vissa hjälper ADHD-medicin att stabilisera hjärnan så att ljud inte upplevs lika störande. För andra behövs kombinationer av miljöanpassning, terapi och medicin.

Ska jag söka hjälp?

Absolut. Om ljudkänsligheten påverkar din vardag, relationer eller arbete – sök hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. Det finns hjälp att få.

Avslutning: när du hör för mycket, men får för lite förståelse

Att leva med ADHD och hörselperceptionssvårigheter är inte bara en ljudfråga – det är en livsfråga. Det påverkar hur du arbetar, umgås, återhämtar dig och ser på dig själv. Men det finns verktyg, strategier och kunskap.

Det första steget? Att veta att du inte är ensam. Och att det du upplever är verkligt – och möjligt att hantera.

Vill du läsa mer om sensorik, ADHD och vardagsstrategier? Håll utkik efter kommande artiklar där vi tar upp fler delar av hur perception formar livet – både i kaoset och klarheten.

Inlägget Hög perceptionsförmåga med ADHD kan påverka vardagen dök först upp på ABCDHD.

Jag har exempelvis behov av att ha information i textformat, gärna strukturerat som lista och i en ordning de ska utföras i. Listan får inte vara för lång efter som jag behöver pricka av och göra en sak i taget. En produktlista med 25 produkter i punktform är idealiskt men det blir oftast för långt och går ihop. Att urskilja produkterna som ska checkas av kan vara nog svårt för att pricka av för att sålla ut det jag behöver kolla av i en daglig rutin.

Arbetsgivare som ignorerar ADHD bland andra i min situation så sent som 2025 har inte tagit sitt grundläggande ansvar för att hjälpa mig när det uppstått problem på grund av min NPF. De har i mina anställningar tråkigt nog inte lyssnat på mina önskemål. Ännu mindre tagit ansvar och det ska inte vara så att arbetsgivare ignorerar ADHD och NPF bara kan låta bli. Det är en av anledningarna till att jag skriver och delar med mig av mina upplevelser med min NPF neuropsykiatriska funktionsnedsättning.

Pricka av och dela upp kan funka bättre

Jag har visst hittat lösningar på det och kan använda en linjal eller dela upp det för att saker ska ha en bra takt. Det svåra kan igen vara att någon som tycker att det går för sakta stressar på och inser inte att den påtryckningen om tidskrav kan paja hela dagen för att göra jobbet klart.

När man ser på hur rutiner behöver utföras är det inte alltid optimalt för mig att göra som det görs på vanligt sätt. Det svåra kan vara att inte helt veta vad som fungerar bättre i alla lägen och hitta det som funkar. Det finns inget rätt och fel men jobbet behöver göras.

Att få hj’lp av din arbetsgivare är kanske det enklaste sättet att få ordinarie rutiner för att anpassa dem efter mina behov. Det har inte alltid varit så enkelt eftersom alla arbetsgivare inte har rutiner eller arbetspassbeskrivningar. Något jag varit van vid i de flesta större organisationer för att underlätta att det mesta som är noggranna arbetsuppgifter blir s likt som möjligt utförda.

Arbetspassbeskrivningar och rutiner

Många gånger görs arbetet mycket enklare för alla om det finns en tydlighet och beskrivning för hur saker behöver göras. Förmodligen utarbetat av någon som vet, har testat och gått igenom metoden för att det är bästa sättet.

En arbetspassbeskrivning underlättar för alla som jobbar med uppgifterna och det blir ännu enklare om det finns en verksamhet i varje stad. Sedan en tid arbetar jag i just en sådan verksamhet, fortfarande provanställd och det verkar faktiskt gå åt skogen. På grund av att det saknas underlättande rutiner i skrivet format, strukturerat som jag fått berättat för mig på tre olika sätt av tre olika ledare i verksamaheten.

Förtroendet sjunker p.g.a nedsättning

Förtroendet för mig har dykt under alla nivåer bara inom tre månaders tid in i provanställningen. Jag är en snygg man på nära två meter med en charisma som kan charma vem som helst har problem mer inlärning och rutiner som företaget saknar helt. Mina behov matchar inte alls företagets normal arbetsmetoder och man anser sig vara en av sveriges mest attraktiva arbetsplats.

Bedömningen på det är ju helt skev för oss oms har en funktionsnedsättning och inte får den assitans som lagern påtalar att vi har rätt till. Det blir ju inte bättre av att arbetsgivaren vägrar att hjälpa mig med att lösa situationen och jag ber om assistans att få rutiner skriva i textformat.

Kommunikation i textformat vägras

Jag skickar även mail till chefen om hjälp och för att ha det dokumenterat och för min egen del komma ihåg vad jag bett om och få en återkoppling. Återkopplingen sker endast i telefonsamtal eller ett kort möte där jag inte har en chans att fånga innehåller av vad som sägs. Det verkar tyvärr som att chefen är medveten om brister och att rutiner inte finns i det format jag önskar och hänvisar tll företagets intranet. Där finns inget om det rutiner jag saknar och det blir ytterligare svårt att göra mitt jobb.

Återkoppling och kritik efter två månader

Inte förrän efter två månader får jag ett möte med chefen och en annan ledare på plats. Genomgången av att jag inte lyckas nå önskade milstolpar är en stor besvikelse. Milstolpar som jag efterfråga men inte sett röken av. Milstolpar som man inte kan ta fram och ge mig i något format. Milstolpar som inte finns och jag förhålla mig till för att lyckas klara av jobbet enligt en obefintlig struktur. I ett företag som är sveriges mest attraktiva företag att jobba i.

Jag upplever grav särbehandling genom att mina behov inte kan tillgodogöras. Jag ser inte att arbetsgivaren möter mig i en enda efterfrågan om hur jag kan tillgodose mig med oskrivna rutiner som är svåra fölr mig att utföra om jag inte själv har dem i min mobiltelefon. Chefen på arbetsplatsen svarar mig i telefonsamtal att hon inte har tid att skriva ned rutiner för att jag ska kunna göra mitt jobb.

Besvikelsen är stor men jag ahr varit här tidigare men vill inte sätta mig i en sjukskrivningssituation igen för att kraven på arbetsgivaren inte erhålls. Det finns lagar och regler, även för statliga företag som behöver tillgodose oss med funktionsnedsättning med rätt förutsättningar.

Livet händer och har hänt hela livet

om du läser detta och hittar min artikel på nätet kanske du nu ser och förstår att struktur inte är min starka sida. Txten kommer nog inte i den ordning du kanske förväntat dig. Saken är den att jag är en jävel på struktur. Min egna struktur för at göra saker, planera saker och få saker gjort på ett mycket effektivs sätt som passar mig mest.

Det har jag hittat genom digitala verktyg sedan mitten på 1990-talet då mobiltelefoner kom och jag kunde leva livet med kalender och rutiner med påminnelser och ordning på saker. Jag kunde även skriva ned saker i farten på väg till ett möte för att inte tappa bort det viktiga just nu, där och då.

Jag skriver fortfarande ned allt jag ska göra, från att besöka barberaren till att komma till att träffa vänner på stan för en kall öl.

Medicinering med elvanse hjälper

Efter diagnosen ADHD som jag fick 2023 har jag provat medicinering vid flera tillfällen. Jag har fått hjälp genom att medicinera för att få ökad koncentration

Elvanse (lisdexamfetamin) är ett centralstimulerande läkemedel som ofta används för att behandla ADHD.. För en vuxen man som jag diagnostiserad med ADHD kan Elvanse innebära en stor skillnad i vardagen, särskilt när det gäller koncentration, impulsivitet och mental uthållighet.

Jag blir ingen superman med medicinering men man får ett fokus att göra en sak i taget, hjälp ,med koncentration och kan göra en sak i taget bra. utan medicinering gör jag ofta 20 saker samtidigt med dålig kvalitet och jag blir ofta aldrig klar med nåt.

Egna åtgärder och initiativ på jobbet

Sedan en tid har jag börjat med att skriva ned rutiner som dagligen är strukturen i mitt arbete. jag har tillsammans med mina medarbetare ungefär 2-5 olika roller i teamet. Det finns mer och mindre viktiga saker som att hålla på tider, överlämning och rapportering för att dagen ska funka för alla.

Saker som är mindre enkla för mig är att hålla minutiösa hålltider för att vara exakt i överlämning från ett pass till en annan. Något jag fått kritik för och som är en sak som man inte accepterar. Samtidig har inte alla andra heller varit så jäkla bra på att byta mig eller överlämna sin arbetsuppgift i varje överlämning.

Saken är ju den att vid minutiösa byten av arbetsrollerna hinner man ifta inte klar med det man ska göra under den timman. Så självklart behöver man lämna över och påminna om vad vi fokuserar på för att ta över rollen och göra klart. I praktiken något som all behöver bli bättre på och fokusera på me inte helt lyckas med.

Mina egna åtgärder har blivit egna punktlistor i min fantastiska app anteckningar som jag använder sedan många år för olika saker. Det kan vara inköpslista , presenter, julklappar eller vad som helst som passar i en lista för att minnet sviker och koncentrationen störs av olika saker. Jag har nu hittat ett bra syfte hur jag använder den på jobbet och den ser ut som nedan med checklista som varje roll på arbetspasset finns med mig i de olika rollerna.

Lager måndag : 10-14

Byte överlämning*

• Arbetsuppgift 2
• Arbetsuppgift 1
• Arbetsuppgift 3
• Arbetsuppgift 4
• Arbetsuppgift 5

Byte överlämning*

Timstock ger koll på varje arbetspass

Jag har en timstock som underlättar men den är inte optimal men hjälpa mig lite. Påminnelsen för att byta om 60 minuter sätter jag gärna på 45 minuter för att hinna gör klart det jag ska. Tidspassningen beror ofta på om jag har en kund i min roll som behöver min hjälp. då kan det ofta bli en försening eller att jag helt enkelt lämnar över till nästkommande vid sekunderna före vi byter arbetsroll.

Alla andra i den landsomspännande verksamheten är säkerligen superduktiga på detta och blir bättre dagligen. Det blir jag också men då behöver jag hjälp och stöd från min arbetsgivare. Något soms uteblivit fortfarande efter ungefär 100 dagar som provanställd.

Dagarna är ganska tunga med allt jag ska lära mig och det blir inte lättare med återkoppling jag får på saker om inte fungerar. Saker som inte specificeras och inte detaljerat beskrivs utan bara. Du ligger efter i utvecklingen.

Frågor utan svar

• Hur ska jag bli bättre på det jag inte vet blir fel?
• Vad ska jag jobba med och göra rätt när jag inte vet vad det specifikt är för fel jag gör?
• Vem ska jag frågan till nr inte chefen kan svara?

Jag har fått lite feedback på vad jag ska klara av att göra i den rollen som jag har idag. jag ska klara av att lasta av varor från en Eu-pall inom 20 minuter. Något som jag klarar på 25 minuter med en viss insats av arbetsmoral och fokus på energi när det behövs.

Inlägget Arbetsgivare ignorerar ADHD och NPF dök först upp på ABCDHD.

Många organisationer missar möjligheten att locka till sig och behålla otroligt kompetenta människor – inte för att de saknar kvalifikationer, utan för att deras hjärnor fungerar lite annorlunda. Med andra ord, arbetsgivare kan skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning. I ett samhälle där innovation, anpassningsförmåga och problemlösning är kärnkompetenser, borde det vara självklart att arbetsgivare aktivt söker efter personer med t.ex. ADHD. Ändå råder det ofta okunskap, rädsla och missförstånd kring vad det innebär att anställa någon med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Den här artikeln förklarar vad arbetsgivare kan göra för att förstå förväntningarna och skapa rätt förutsättningar – inte bara för att uppfylla lagar om tillgänglighet och inkludering, utan för att det är en strategisk fördel.

Vad betyder det att ha adhd – egentligen?

Neurodiversitet är inte ett problem, det är ett annat sätt att tänka

Att ha ADHD innebär inte att man är lat, ofokuserad eller omöjlig att samarbeta med – snarare tvärtom. Personer med ADHD har ofta en djup förmåga till hyperfokus, kreativt tänkande och problemlösning som går utanför traditionella ramar. De är ofta snabba att se samband, identifiera mönster och hitta lösningar där andra inte ens ser problemet.

Styrkorna du inte ser – men borde använda

Några av de vanligaste styrkorna hos personer med ADHD:

• Hög kreativitet och idérikedom
• Lösningsfokus och snabb analys
• Empati och intuitiv förståelse för andra
• Driv, energi och engagemang när de får jobba med rätt saker
• Förmåga att tänka utanför boxen – på riktigt

Det här är inte fluff. Det är väl dokumenterade egenskaper som ofta förstärks när personen får rätt förutsättningar.

Arbetsgivare kan skapa möjligheter eller missförstå

En funktionsnedsättning är inte ett hinder – det är en signal om behov av rätt stöd

Att ha en funktionsnedsättning innebär inte att man inte kan prestera. Det betyder att vissa saker kan vara svårare, men också att andra kan vara betydligt enklare – om omgivningen är rätt anpassad. Många arbetsgivare missar detta och försöker ”hantera” istället för att ”optimera”.

Okunskapens pris: förlorad kompetens och ökad personalomsättning

Organisationer som inte anpassar sig betalar ett högt pris: duktiga personer säger upp sig, mår dåligt eller presterar långt under sin kapacitet. Det är inte deras fel – det är arbetsmiljöns.

Kur skapar du en miljö där personer med adhd kan blomstra?

Här följer en MECE-struktur över åtgärder:

1. struktur och tydlighet

• Ge tydliga förväntningar – skriftligt och muntligt.
• Använd visuella verktyg (kanban, whiteboards, checklistor).
• Undvik dubbeltydigheter och otydliga roller.

2. flexibilitet och självledarskap

• Erbjud flexibla arbetstider.
• Låt individen själv välja hur uppgifter ska lösas.
• Stöd personens egen planering snarare än att micromanagea.

3. arbetsmiljö och stimuli

• Minimera onödigt ljud och visuella distraktioner.
• Erbjud möjlighet att jobba i avskildhet när fokus behövs.
• Låt personen påverka sin arbetsstation och omgivning.

4. kommunikation och kultur

• Uppmuntra öppen dialog om behov och resurser.
• Skapa en trygg miljö där det är ok att säga ”jag behöver hjälp”.
• Lyft olikheter som tillgång – inte som undantag.

5. kompetensutveckling och utbildning

• Utbilda chefer och HR i neurodiversitet.
• Involvera personer med erfarenhet – inte bara experter.
• Ge tid och resurser för kollegialt lärande.

Hur ser det ut i praktiken? exempel och inspiration

case: kreativ utvecklare med adhd

En medarbetare anställdes som UX-designer. Inledningsvis uppfattades hen som splittrad och ostrukturerad – men efter en enkel anpassning med tydligare projektstruktur och ansvarsfördelning visade det sig att personen kunde identifiera problem i användarflöden som andra missat i månader. Lösningen? Ett enkelt visuellt system och att låta hen jobba i block – inte multitasking.

case: supporttekniker som briljerar under press

En annan anställd med ADHD trivdes bäst i kaotiska situationer – men föll ur i monoton support. Genom att omfördela arbetsuppgifter till mer akuta ärenden och incidenthantering tredubblades produktiviteten – och personen slutade vara sjukskriven för stress.

Beräkningar: vad kostar det att missa anpassningar?

Totalt: Minst 650 000 kr/år för varje outnyttjad talang.

Att göra rätt är inte bara rätt – det är ekonomiskt smart.

Hur kan du som arbetsgivare börja redan idag?

checklista

• Har vi utbildat vår HR och ledning i neurodiversitet?
• Har vi rutiner för individuella samtal vid nyanställning?
• Finns det en tydlig och tillgänglig strategi för arbetsanpassning?
• Får personer med diagnoser vara delaktiga i sin egen arbetsplanering?
• Uppmuntrar vi öppenhet och lärande mellan kollegor?

Vanliga frågor (faq)

vad betyder det att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?

Det betyder att hjärnan fungerar annorlunda jämfört med det som ses som normen. ADHD är en sådan diagnos, och påverkar bland annat uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå.

behöver alla med adhd samma anpassningar?

Nej. Alla individer är olika. Anpassningarna måste alltid utgå från individens behov och styrkor.

är det dyrt att anpassa en arbetsplats?

Oftast inte. De flesta åtgärder är billiga – det handlar om kunskap, vilja och förståelse.

hur kan vi locka fler personer med adhd till vår organisation?

Genom att öppet visa att ni arbetar aktivt med inkludering, att ni har utbildade ledare, erbjuder flexibilitet och uppmuntrar neurodiversitet.

sammanfattning: det här vinner ni på

Att förstå ADHD och andra funktionsnedsättningar är inte bara ett sätt att vara en schysst arbetsgivare – det är en strategi för framtidens organisation. I en värld där kreativitet, analys och innovation avgör konkurrenskraften kan du inte ignorera den kompetens som många neurodivergenta personer besitter.

Inlägget Arbetsgivare kan skapa möjligheter för personer med NPF dök först upp på ABCDHD.

Varför behöver vi prata mer om att arbeta med funktionshinder och arbetsliv då det är en osynlig kamp för många?

Att leva med en funktionsnedsättning som till exempel ADHD innebär ofta att man måste kämpa dubbelt – både mot sina egna begränsningar och mot omgivningens brist på förståelse. Många människor med neuropsykiatriska diagnoser är fullt arbetsföra, kreativa och drivna – men fastnar i system som inte är anpassade för dem.

I arbetslivet kan detta skapa en osynlig barriär. Många vill jobba, bidra och växa – men stöter på strukturer och förväntningar som inte tar hänsyn till individens förutsättningar. Och det är just därför denna diskussion är viktig.

Vad är egentligen ett dolt funktionshinder?

Dolda funktionsnedsättningar är ofta just det – osynliga. Du ser inte ADHD i någons ögon, autism i ett leende eller ångest i ett mejlsvar. Det gör att dessa personer ofta bedöms efter samma mall som alla andra, trots att de har andra behov.

Det är därför många med NPF-diagnoser inte får rätt stöd. Omgivningen kan ha svårt att förstå varför någon som verkar “normal” inte klarar vissa saker som för andra är självklara – som att hålla tider, arbeta i öppna kontorslandskap eller hantera multitasking.

Vanliga utmaningar i arbetslivet för personer med ADHD och NPF

För dig som arbetsgivare, kollega eller rekryterare – här är några vanliga svårigheter personer med ADHD eller liknande diagnoser möter:

• Tidsuppfattning och struktur
  Svårigheter att planera, organisera eller förstå prioriteringar. Många kämpar med att komma igång – men arbetar ofta i raketfart när de är inne i rätt fokus.
• Sensorisk känslighet
  Störande ljud, ljus, intryck – öppna kontor kan skapa extrem stress.
• Sociala missförstånd
  Ironi, subtila signaler och sociala spelregler är ofta svårare att tolka, vilket kan skapa onödiga konflikter eller missförstånd.
• Mental utmattning
  Den konstanta anpassningen till “det normala” är tröttande. Många bränner ut sig långt innan någon ens märker att något är fel.

Hur kan vi förändra detta?

Genom att prata mer, förstå mer och anpassa mer. Det är faktiskt lagstadgat i Sverige att arbetsgivare ska anpassa arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning. Men det handlar inte bara om lagen – det handlar om att se människors värde.

När rätt person hamnar på rätt plats med rätt stöd, kan magi uppstå. Många med ADHD är idésprutor, problemlösare, snabblärda, lojala och engagerade. De kan förnya din verksamhet på sätt du aldrig förväntat dig.

Vad kan du som läsare göra?

• Var öppen för olika sätt att arbeta
  Flexibilitet gynnar alla – inte bara den med en diagnos.
• Sök kunskap
  Lär dig om neurodiversitet, NPF och vad det faktiskt innebär.
• Var en förebild
  Sprid förståelse, fråga hur du kan stötta och var inte rädd för att prata om det.

FAQ: vanliga frågor om ADHD, funktionsnedsättning och arbetsliv

Är ADHD en funktionsnedsättning enligt lag?

Ja. ADHD räknas som en funktionsnedsättning om den påverkar en persons arbetsförmåga eller livskvalitet i större utsträckning.

Måste arbetsgivare anpassa för personer med ADHD?

Ja, enligt Diskrimineringslagen (2008:567) är arbetsgivare skyldiga att göra skäliga anpassningar för att en person med funktionsnedsättning ska kunna utföra sitt arbete.

Är det sant att många med adhd är särskilt kreativa?

Ja, många personer med ADHD är mycket kreativa, snabblärda och lösningsorienterade – särskilt inom områden de har starkt intresse för.

Vad är det viktigaste stödet man kan ge?

Trygghet, tydlighet, tillit – och praktiska verktyg som struktur, checklistor, flexibla arbetstider eller lugna arbetsmiljöer.

Inlägget Att vilja arbeta med funktionsnedsättning – en osynlig kamp dök först upp på ABCDHD.