Mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor Systembolaget ska arbeta systematiskt med att säkra mänskliga rättigheter och förbättra arbetsvillkoren för alla de människor som är involverade i produktion och leverans av de drycker vi säljer, av de tjänster och material vi köper liksom i vår egen verksamhet. Genom vårt folkhälsouppdrag bidrar vi också till att stärka den grundläggande rätten till hälsa för alla i Sverige.

I vår egen verksamhet Systembolaget vill spegla mångfalden i samhället. Vi strävar efter att våra arbetsplatser ska erbjuda lika möjligheter för alla. Ett inkluderande arbetsklimat med respekt och förståelse för varandra är en självklarhet.

Vi har nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering kopplat till kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Omtanke är ledordet för vårt arbetsmiljö- och hälsoarbete på våra arbetsplatser.

Policyn kontra verkligheten

Trots dessa ord möts anställda med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, av en helt annan verklighet. I en Systembolagsbutik på Hisingen i Göteborgsområdet har en försäljare avskedats istället för att få stöd. När behov av skriftliga instruktioner, tydliga rutiner eller anpassade arbetsmoment lyfts fram, möts det med tystnad eller avvisande.

Detta innebär att:

• Nolltoleransen mot diskriminering inte efterlevs.
• Omtanke som ledord blir en fasad.
• Mångfald och inkludering reduceras till retorik.

Osynliggörande som diskriminering

Diskrimineringen sker inte alltid genom öppna ord eller handlingar. Den kan lika väl ta formen av systematisk ignorans – att en person med dokumenterade behov helt enkelt inte blir sedd, hörd eller bekräftad.

För en anställd med ADHD innebär detta att arbetsgivaren:

• Inte svarar på förfrågningar om hjälp.
• Vägrar tillhandahålla skriftliga instruktioner, trots att det är en enkel och rimlig anpassning.
• Ignorerar alla möjliga sätt att ge stöd, som checklistor eller tydlig kommunikation.
• Osynliggör individen i arbetsgruppen genom att inte erkänna eller inkludera de behov som finns.

Denna tystnad och passivitet är lika skadlig som öppna kränkningar – eftersom den förnekar individens rätt till stöd, delaktighet och respekt.

Juridisk ram

Enligt svensk lag är arbetsgivaren skyldig att:

• Anpassa arbetsmiljön till individens förutsättningar (Arbetsmiljölagen).
• Undvika diskriminering genom bristande tillgänglighet (Diskrimineringslagen).
• Dokumentera och utreda behov av arbetsanpassning (Arbetsmiljöverkets föreskrifter).

När dessa skyldigheter inte följs blir policyn om mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor en tom deklaration.

Arbetsgivarens skyldigheter

• Arbetsanpassning: Ansvaret för att anpassa arbetsplatsen för att eliminera eller minska hinder för personer med funktionsnedsättning, vilket inkluderar både fysiska och psykiska aspekter.
• Skälighetsbedömning: Åtgärder ska vara skäliga. Det är arbetsgivaren som avgör detta i en helhetsbedömning. Åtgärder som är oproportionerligt dyra eller besvärliga behöver inte genomföras.
• Förebyggande arbete: Vidta åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa och stödja återhämtning och återgång till arbete.
• Rehabilitering: Ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för att en anställd ska kunna återgå i arbete. 

Exempel på skäliga anpassningar

• Tekniska hjälpmedel, t.ex. ljudslingor eller programvaror.
• Anpassning av lokaler (ramper, dörröppnare).
• Ändring av arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsfördelning. 

Hur det går till

• Dialog: En dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare är central för att identifiera behov och hitta lösningar.
• Helhetsbedömning: Arbetsgivaren måste göra en bedömning av kostnad, genomförbarhet och effekten av åtgärden.
• Företagshälsovård: Arbetsgivaren ska se till att nödvändig företagshälsovård finns. 

Stöd från myndigheter

• Arbetsförmedlingen: Kan ge stöd och bidrag för anpassningsåtgärder, särskilt under de första 12 månaderna.
• Särskilda insatser: För vissa behov, som tolkar eller ljudmedier, finns särskilda regler. 

Slutsats

Systembolaget skriver att de står för mänskliga rättigheter, omtanke och nolltolerans mot diskriminering. Men i praktiken har de i en butik på Hisingen i Göteborgsområdet valt att avskeda en försäljare med ADHD istället för att erbjuda stöd och anpassning.

Det är dags att ställa frågan: Hur trovärdig är en policy om hållbar utveckling när den inte gäller för de egna medarbetarna?

Inlägget ADHD och Systembolaget – en policyn om rättigheter blir avsked dök först upp på ABCDHD.

Att leva med ADHD som vuxen kan vara både utmanande och berikande. Många upplever en känsla av att vara “annorlunda” – att tankarna rusar, att vardagen känns kaotisk, att relationer blir svåra att hålla ihop. Samtidigt finns det en enorm potential i den kreativitet, energi och känslighet som ofta följer med diagnosen. Den här artikeln är skriven för dig som har ADHD, misstänker att du har det, eller är anhörig, pedagog eller arbetsgivare till någon med diagnosen. Målet är att ge konkreta insikter, strategier och hopp – med fokus på praktisk nytta och ökad förståelse.

Vad är ADHD – och varför påverkar det vardagen så mycket?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att bearbeta information, reglera uppmärksamhet och hantera impulser. Det är inte en brist på vilja – det är en annorlunda hjärnfunktion.

Kärnsymtom:

• Svårigheter med koncentration och uppmärksamhet
• Impulsivitet och svårigheter att hejda sig
• Hyperaktivitet (hos vissa – andra har mer inre rastlöshet)

Varför påverkar det vardagen?

ADHD påverkar förmågan att planera, organisera, komma ihåg, hantera tid och reglera känslor. Det gör att vardagliga uppgifter – som att komma i tid, hålla ordning, eller avsluta saker – kan bli överväldigande.

📌 Enligt Socialstyrelsen har cirka 3–5 % av vuxna ADHD, men många är odiagnostiserade. Källa: Socialstyrelsen

Skillnader mellan barn, ungdomar och vuxna med ADHD

ADHD förändras över tid. Hos barn syns ofta fysisk hyperaktivitet, medan vuxna kan uppleva mer mental rastlöshet.

Barn:

• Svårt att sitta still
• Impulsiva utbrott
• Svårigheter i skolan

Ungdomar:

• Ökad känslighet för kritik
• Svårigheter med självbild
• Risk för psykisk ohälsa

Vuxna:

• Problem med arbetsminne och struktur
• Svårigheter i relationer
• Ökad risk för utmattning och stress

🧠 Många vuxna får sin diagnos först efter att ha sökt hjälp för depression, ångest eller utbrändhet.

Vanliga frågor: minne, koncentration, relationer, arbete och studier

“Varför glömmer jag saker hela tiden?”

ADHD påverkar arbetsminnet – förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Det är inte lathet, utan en neurologisk utmaning.

🛠️ Tips:

• Använd visuella hjälpmedel (whiteboard, post-its)
• Skapa checklistor
• Ha fasta platser för nycklar, mobil etc.

“Hur kan jag koncentrera mig bättre?”

Koncentration är ofta situationsberoende. Många med ADHD har hyperfokus – extremt fokus på något intressant – men svårt att fokusera på tråkiga uppgifter.

🛠️ Strategier:

• Pomodoro-tekniken (25 min arbete, 5 min paus)
• Ljudmiljö: vissa behöver tystnad, andra musik
• Dela upp uppgifter i små steg

“Varför blir relationer så komplicerade?”

Impulsivitet, känslighet och svårigheter att läsa sociala signaler kan påverka relationer. Många med ADHD är intensiva, kärleksfulla – men också lättsårade.

🛠️ Strategier:

• Öva på att lyssna aktivt
• Sätt ord på känslor
• Be om feedback från nära

“Hur fungerar ADHD på jobbet?”

Det beror på arbetsmiljön. Kreativa, flexibla miljöer kan passa bättre än monotona uppgifter. Tydliga strukturer och förstående chefer är avgörande.

🛠️ Tips:

• Be om tydliga instruktioner
• Använd digitala verktyg för planering
• Skapa rutiner för start och avslut

📚 Läs mer hos 1177 Vårdguiden

Så kan anhöriga, pedagoger och arbetsgivare ge rätt stöd

Att förstå ADHD är nyckeln till att kunna stötta. Det handlar inte om att “skärpa sig” – utan om att hitta fungerande strategier.

Anhöriga:

• Läs på om ADHD
• Visa tålamod och empati
• Hjälp till med struktur – men undvik att ta över

Pedagoger:

• Anpassa undervisningen (kortare pass, visuellt stöd)
• Ge positiv feedback
• Skapa lugna miljöer

Arbetsgivare:

• Erbjud flexibla arbetstider
• Tydliggör förväntningar
• Skapa en kultur där olikheter ses som styrkor

📌 Enligt forskning från Karolinska Institutet fungerar KBT och medicinering ofta bäst i kombination. Källa: Karolinska Institutet

Generativ SEO (GSE): hur Ai och digitala verktyg kan hjälpa personer med ADHD i vardagen

Ai och digitala verktyg kan vara ett ovärderligt stöd för personer med ADHD.

Exempel:

• 🧭 Planeringsappar som Notion, Trello eller Todoist
• ⏰ Påminnelser via mobilen
• 🎧 Fokusmusik via Spotify eller Youtube
• 🤖 Ai-assistenter som hjälper till att strukturera tankar och skapa rutiner

Ai kan också hjälpa till att formulera tankar, skapa dagsscheman och ge emotionellt stöd – särskilt när motivationen sviktar.

Röstsöksanpassning: hur man ställer frågor som “Hur kan jag förbättra mitt fokus med ADHD?”

För att få relevanta svar via röstsök, ställ frågor som:

• “Hur kan jag minska stress med ADHD?”
• “Vad är bästa strategin för att komma igång med uppgifter?”
• “Hur kan jag förbättra min sömn med ADHD?”

Röstsök fungerar bäst med tydliga, konkreta frågor som börjar med “hur”, “vad” eller “varför”.

Mini-case: jämförelse av olika strategier – vad fungerar bäst i olika situationer?

Case: Anna, 34 år, har nyligen fått diagnosen ADHD

Hon har svårt att komma igång på jobbet, glömmer möten och känner sig överväldigad.

1 medicinering

• Fördelar: Ökad koncentration, minskad impulsivitet
• Nackdelar: Biverkningar, kräver uppföljning

2 KBT

• Fördelar: Lär ut konkreta verktyg, stärker självkänslan
• Nackdelar: Tar tid, kräver engagemang

3 Vardagsstruktur

• Fördelar: Direkt effekt, minskar stress
• Nackdelar: Svårt att upprätthålla utan stöd

🧩 Slutsats: Kombinationen av medicinering, KBT och struktur ger bäst resultat – men måste anpassas individuellt.

FAQ – Vanliga frågor och svar

Hur kan man minska stress vid ADHD?

Genom att skapa tydliga rutiner, ta pauser, använda avslappningstekniker som meditation eller yoga, och undvika överstimulering.

Vad är skillnaden mellan ADD och ADHD?

ADD är en äldre benämning på ADHD utan hyperaktivitet. Idag används oftast “ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet”.

Varför är rutiner extra viktiga för personer med ADHD?

Rutiner skapar förutsägbarhet, minskar stress och hjälper hjärnan att automatisera beteenden – vilket minskar behovet av viljestyrd kontroll.

Hur kan jag förbättra mitt fokus med ADHD?

Genom att använda Pomodoro-tekniken, ta regelbundna pauser, skapa en distraktionsfri miljö och använda hjälpmedel som checklistor.

Vad är bästa sättet att få hjälp om jag misstänker ADHD?

Kontakta vårdcentralen eller psykiatrin för en utredning. Du kan också börja med att läsa på via 1177 eller Socialstyrelsen.

Reflektion, hopp och nästa steg

ADHD är inte ett hinder – det är en annan väg genom livet. Med rätt kunskap, strategier och stöd kan du skapa en vardag som fungerar för dig. Du är inte ensam, och du behöver inte klara allt själv.

Inlägget ADHD i vardagen – vanliga frågor och tydliga svar dök först upp på ABCDHD.

Det låter kanske banalt för vissa, men för mig med ADHD har ordningen i min strumplåda blivit en grundpelare i min vardagsstruktur. Det är inte bara en praktisk lösning på ett vardagsproblem, utan en mental signal till mig själv: det finns ordning någonstans. I en tillvaro som ofta känns splittrad, fylld av tankar som pockar på uppmärksamhet samtidigt, och med en hjärna som snabbt går från 0 till 100 utan förvarning – då är det just de enkla rutinerna som hjälper mig mest.

Hur strumplådan blev en vardagshjälte

Min väg till struktur började inte med appar, kalendrar eller avancerade scheman. Den började med något så jordnära som att sortera mina strumpor.

Jag insåg att varje morgon startade med samma irritation: att gräva runt i en kaotisk låda, leta efter ett matchande par, slösa bort tid och förlora energi innan jag ens hade börjat dagen. Det var som att starta dagen i minus.

Så jag bestämde mig för att förändra den lilla detaljen. Jag sorterade, vek och lade strumporna i tydliga fack. Det tog 20 minuter – men effekten var monumental. Plötsligt kunde jag ta ett beslut direkt på morgonen utan att behöva fundera. Min hjärna, som ofta går i spinn av minsta motstånd, kunde börja dagen i ro.

Visuell ordning minskar kognitiv stress

Det du ser varje dag påverkar hur du mår

Vi som har ADHD lever ofta med mental röra. Tankar hoppar, fokus vacklar och energi tar slut utan förvarning. Men miljön runt oss spelar en mycket större roll än vad många tror. När du varje dag ser röra så påminns du om kaos. När du istället möter ordning, hur liten den än är, skapas en positiv loop.

Den ordnade strumplådan blev för mig en mental signal: det finns struktur, det finns förutsägbarhet, det finns en riktning. Det är en konkret plats där jag alltid vet vad jag kommer att möta. Och den tryggheten smittar av sig på resten av dagen.

Låg tröskel, hög effekt

Just för att det är så enkelt är det kraftfullt. En uppgift som jag lyckas genomföra dag efter dag skapar en vana, och vanor är vägen till struktur. När jag ser att jag lyckas hålla ordning i strumplådan får jag självförtroende att ta tag i fler saker: disken, sängbäddningen, pappershögen i hallen.

Det blir som en snöbollseffekt.

Vad strumplådan lärde mig om struktur

Skapa mikromiljöer av ordning

Att ha ett litet område hemma som alltid är i ordning – som strumplådan – kan vara nyckeln till att orka med resten. Jag kallar det för “mikromiljö av kontroll”. Det behöver inte vara hela lägenheten. Bara ett fack. En yta. En hylla.

Och varje gång jag möter det utrymmet, återkopplas hjärnan till känslan av att något är under kontroll.

Bygg struktur runt din vardag – inte tvärtom

Många strukturverktyg är byggda för personer utan NPF. De är linjära, schemalagda och ofta för detaljerade. Jag behöver tvärtom skapa struktur runt det som redan finns i min vardag. Om jag ändå tar på mig strumpor varje morgon, så är det en perfekt punkt att bygga en vana runt. Det behöver inte ta mer tid – bara ett nytt sätt att tänka.

Vanor, dopamin och motivation

Små vinster ger stort utslag

Många av oss med ADHD jagar dopamin, ofta utan att veta om det. Att söka kickar, undvika tråkiga uppgifter eller hoppa mellan projekt är ofta ett sätt att reglera vår motivation. Men små vinster – som att se en snyggt vikt strumplåda varje morgon – ger en regelbunden, liten dopaminboost som faktiskt gör skillnad.

Motivation är en följd – inte ett krav

Att tro att vi måste vara motiverade först för att kunna skapa struktur är ett av de största hindren. Jag har lärt mig att motivation kommer efteråt. När jag ser att jag gjort något klart, då känner jag mig stolt. Då kommer viljan att göra mer.

Så här skapar jag ordning i strumplådan

1. Rensa bort alla udda strumpor. Om du inte har en matchande på tre veckor, släng den.
2. Köp strumpor i samma modell. Minska antalet val.
3. Dela upp lådan i sektioner. Använd gamla kartonger, askar eller lådor.
4. Placera strumporna synligt. Inte i högar. Vik eller rulla dem.
5. Skapa en rutin. Varje gång du lägger in tvätt, sortera direkt.
6. Skriv en lapp i lådan: “Bra jobbat, du började dagen i ordning.”

FAQ: Vanliga frågor om struktur för ADHD

Varför hjälper just en strumplåda?

För att den är en daglig kontaktpunkt. Vi använder strumpor varje dag. Den ger en förutsägbar, visuell bekräftelse på ordning.

Behöver man vara pedant?

Nej, det här handlar inte om perfektion. Det handlar om att skapa en plats där du alltid vet vad som väntar dig.

Vad om jag glömmer att underhålla ordningen?

Det gör inget. Börja om. En struktur du faller ur kan du alltid kliva in i igen.

Små saker ger stora resultat

För mig blev det strumplådan. För dig kanske det är diskbänken, skrivbordet eller hallen. Men oavsett var du börjar, så är det värt att söka de där små punkterna av ordning. För i dem finns känslan av kontroll, och i kontrollen finns friheten att leva ett liv som fungerar – även med ADHD.

Det börjar med något så litet som ett par strumpor.

Inlägget Ordning i strumplådan ger struktur för ADHD dök först upp på ABCDHD.

Tyvärr helt meningslöst dokumenterade då de inte följd och inte får någon uppmärksamhet i verkligheten!

Vad säger riktlinjerna om tidiga insatser?

Insatser ska sättas in tidigt, även innan diagnos är fastställd. Samtidigt får neuropsykiatriska utredningar inte fördröjas. Målet är att ge rätt stöd i rätt tid, med fokus på individens behov snarare än diagnosens formella status.

Vilken kompetens krävs hos vård- och omsorgspersonal?

Personal ska ha relevant utbildning och förståelse för NPF. En neuropsykiatrisk utredning bör genomföras av ett team med minst en läkare och en psykolog, och insatserna ska samordnas och följas upp strukturerat.

Vilka typer av stöd och behandling rekommenderas?

Behandlingen bör vara mångsidig och individanpassad. Exempel på insatser:

• Psykoedukation och rådgivning
• Läkemedelsbehandling
• Kognitivt och kommunikativt stöd
• KBT vid känsloregleringssvårigheter
• Föräldraskapsstöd
• Boendestöd
• IPS-modellen för arbetslivsstöd
• Samverkan mellan olika aktörer

En vårdplan ska dokumentera behandlingen och innehålla mål, metoder och uppföljning.

Följs riktlinjerna i praktiken?

Tyvärr inte. Trots att riktlinjerna är välformulerade saknas ofta verkligt genomslag. Många med ADHD får inte det stöd de behöver – varken i vardagen, skolan eller arbetslivet. Myndigheter som Arbetsförmedlingen lovar insatser som i praktiken inte existerar.

Vad är problemet med Sveriges hantering av ADHD och autism?

Det är ett systemfel. Riktlinjerna ser bra ut på papper, men verkligheten är en annan. Cirka 5 % av befolkningen har ADHD, ändå är stödet under all kritik. Det saknas förståelse, resurser och samordning. Resultatet är att människor lämnas utan hjälp – trots att insatserna finns beskrivna.

Vanliga frågor och svar (FAQ)

Vad är syftet med Socialstyrelsens riktlinjer?

Att ge beslutsfattare vägledning för att förbättra vård och stöd till personer med ADHD och autism.

Måste man ha en diagnos för att få hjälp?

Nej, tidiga insatser ska ges även innan diagnos – men utredning bör inte fördröjas.

Vad innebär en neuropsykiatrisk utredning?

En bedömning av både svårigheter och styrkor, utförd av ett team med läkare och psykolog. Den ligger till grund för individanpassade insatser.

Vilken typ av behandling kan man få?

En kombination av psykoedukation, läkemedel, psykologisk behandling, kognitivt stöd, och hjälp i vardagen – beroende på behov.

Får man hjälp att hitta jobb?

I teorin, ja. IPS-modellen ska hjälpa personer med ADHD att snabbt komma ut i arbetslivet. I praktiken är stödet ofta bristfälligt eller obefintligt.

Vad kan man göra om man inte får det stöd man behöver?

Dokumentera dina behov, kontakta patientnämnden, och sök stöd via brukarorganisationer. Du har rätt till hjälp – även om systemet brister.

Inlägget Varför har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för ADHD och autism? dök först upp på ABCDHD.

En dröm som inte blev av

På 90-talet drömde jag om att bli industridesigner. Jag hade idéer, skisser, visioner – allt som behövdes. Allt utom självförtroende. Jag sökte aldrig, trots att jag innerst inne visste att det var något jag skulle kunnat trivas med. Idag hänger några av de gamla skisserna inramade på väggen, som tysta påminnelser om en väg jag aldrig vågade gå.

Men varje väg leder någonstans. Jag har aldrig riktigt slutat söka, aldrig gett upp. Och med tiden har jag lärt mig att även de yrkesval jag gjort längs vägen har gett mig något. Erfarenhet, insikt – och ibland bekräftelse på vad som faktiskt inte passar mig.

När hjärnan jobbar annorlunda – vad passar man till då?

Att leva med ADHD innebär att hjärnan inte riktigt fungerar som majoritetens. Fokus, struktur och uthållighet kan vara utmanande – men kreativitet, idéflöde och innovationsförmåga kan blomstra.

Exempel på styrkor hos personer med ADHD:

• Hög kreativitet och nytänkande
• Förmåga att se samband som andra missar
• Snabb respons och problemlösning i stressade situationer
• Passion och intensivt engagemang när intresset väcks
• Flexibilitet och anpassningsförmåga i förändring

Dessa egenskaper gör att många av oss passar i yrken där rutiner inte dominerar hela arbetsdagen. Där vi får utrymme att skapa, lösa problem, tänka fritt och helst ha variation i uppgifter.

Yrkesval med ADHD, egenskaper kommer ofta till sin rätt

Här är några exempel på yrkesområden där personer med NPF – särskilt ADHD – ofta trivs och lyckas:

Kreativa yrken

• Grafisk designer
• Illustratör
• Industridesigner
• Fotograf
• Musiker eller musikproducent
• Skådespelare
• Författare eller copywriter

Teknik och IT

• Frontendutvecklare
• UX-designer
• Spelutvecklare
• IT-support
• Systemarkitekt

Praktiska och serviceinriktade yrken

• Kock eller konditor
• Florist
• Snickare eller hantverkare
• Trädgårdsmästare
• Mekaniker

Vård och mänsklig kontakt

• Arbetsterapeut
• Kurator
• Coach
• Specialpedagog (särskilt inom NPF)

Entreprenörskap och egenföretagande

• Konsult inom sitt intresseområde
• Föreläsare eller inspiratör
• Designer eller konsthantverkare

Att vara egen företagare – när friheten blir drivkraften

För mig har det varit viktigt att hitta ett sätt att arbeta som passar mitt sätt att tänka och leva. Därför har egenföretagande varit en naturlig väg. När jag får skapa mitt eget arbete, planera min tid och välja uppdrag som känns meningsfulla, fungerar allt så mycket bättre. Jag har upptäckt att när jag gör det jag tycker är roligt – då blir det mesta både enklare och bättre.

Gott att slippa en chef som inte förstår hur min hjärna fungerar. Jag slipper arbetsuppgifter som känns som ett straff. Istället kan jag fokusera på styrkorna: min kreativitet, min problemlösning, min förmåga att snabbt skifta mellan uppgifter och hålla flera idéer i gång samtidigt.

Självinsikt är nyckeln i ditt yrkesval med ADHD

I efterhand har jag förstått att mycket av min frustration kring yrkesval med ADHD har handlat om bristen på självinsikt. Jag visste inte att jag hade ADHD. Jag trodde bara att jag var lat, ombytlig eller dålig på att fatta beslut. Men med diagnosen kom förståelsen. Och med förståelsen kom acceptansen.

Att se sina egna behov och egenskaper för vad de är – inte döma dem, inte skämmas för dem – är en enorm lättnad. Det är också nyckeln till att kunna leda sig själv framåt.

MECE – vad kan vi dela upp detta i?

För att strukturera upp min egen erfarenhet kring yrkesval har jag delat upp det enligt MECE-principen:

Motivation och intressen:

• Har du ett brinnande intresse för något? Det kan vara vägen in.
• Välj inte efter vad som verkar “rimligt” eller “normalt”. Det funkar sällan för oss med NPF.

Förutsättningar och hinder:

• Identifiera det som brukar bli svårt – struktur, logistik, uthållighet.
• Fundera på hur du kan kompensera för det – med teknik, stöd eller anpassning.

Styrkor och förmågor:

• Vad är du riktigt bra på?
• Vad får du ofta beröm för?
• Vilka situationer får dig att må bra och känna att du bidrar?

Arbetsmiljö och villkor:

• Behöver du frihet, variation och rörelse?
• Fungerar du bäst i lugna miljöer eller där det händer mycket?

FAQ – vanliga frågor om yrkesval med ADHD

Vad ska jag tänka på när jag väljer yrke som person med ADHD?

Fokusera på vad som ger dig energi, inte vad du borde göra. Leta efter miljöer som ger frihet och stimulans – inte bara struktur och rutin.

Finns det yrken som är “bättre” än andra för oss med NPF?

Nej – men vissa yrken passar bättre utifrån våra styrkor. Det handlar mer om individens behov än själva yrkestiteln.

Hur vet jag om jag valt rätt yrkesbana?

Du känner ofta ett inre lugn och engagemang. Du har energi efter arbetsdagen, inte bara utmattning. Kan känna dig använd, inte utnyttjad. Du kan kontakta Arbetsförmedlingen som har en del information om funktionshinder om du behöver.

En personlig reflektion

Ibland tänker jag tillbaka och undrar: vad hade hänt om jag sökt den där utbildningen till industridesigner? Men lika ofta påminner jag mig själv om att resan inte är över. Jag har format mitt liv utifrån vem jag är – inte vem jag trodde jag borde vara. Och det, i sig, är kanske det största yrkesvalet jag någonsin gjort.

Jag har valt att arbeta på mina villkor. Att lyssna till min egen energi. Och det är då jag känner att jag gör skillnad – för mig själv, och kanske för dig som läser det här.

Vill du veta mer om hur man kan bygga sin arbetsvardag med ADHD i bagaget? Kommentera gärna eller dela vidare om du känner igen dig. Vi behöver prata mer om att vi inte passar i samma mall – och det är inte bara okej. Det är en styrka.

Inlägget Mitt yrkesval med ADHD har formats av både kamp och kraft dök först upp på ABCDHD.