För vuxna med ADHD och andra neurodivergenta diagnoser är vägen till arbete ofta fylld av hinder. Arbetsförmedlingen erbjuder formellt stöd, men i praktiken upplever många att det uteblir, att väntetiderna är långa och att återkopplingen är bristfällig. Detta skapar frustration, stress och i värsta fall en känsla av hopplöshet. Den här artikeln syftar till att ge både förståelse och konkreta strategier för att navigera vardagen och arbetslivet när myndighetsstödet inte räcker till.

Kan det vara meningen att man som arbetssökande, nyligen avskedad från ett statligt företag som inte alls förstod eller tog sitt ansvar med att erbjuda stöd i form av efterfrågade skriftliga instruktioner i arbetsrutiner för mig med ADHD, för att jag skulle kunna ta till mig informationen i hur arbetet skulle utföras, avskedar mig efter en kortare sjukskrivning inte inom tre månade kan få stöd eller hjälp från det tydligt uttalande stöd som arbetsförmedlingen säger sig erbjuda?

Det är ingenting nytt med att arbetsförmedlingen inte kan sitt jobb, inte har en aning om vad de egentligen har för ansvar när de behandlar människor med ett större och tydligare behov för att kunna anpassa sig till neurotypiska förhållanden som skapats av personer som inte förstår våra behov.

Arbetsförmedlingen diskriminerar personer med kognitiva svårigheter

Vad är ADHD och varför påverkar det arbetslivet?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar exekutiva funktioner i hjärnan, vilket kan innebära svårigheter med:

• Fokus och koncentration
• Tidsuppfattning och planering
• Impulsivitet och emotionell reglering
• Att följa uppgifter från början till slut

I arbetslivet kan detta leda till svårigheter att fullfölja projekt, hålla deadlines och hantera administrativa uppgifter. Många vuxna med ADHD är samtidigt kreativa, problemlösande och energiska, men utan rätt stöd kan deras styrkor ofta hamna i skymundan. Källa: arbetsförmedlingen.se

Lång väntetid och uteblivet stöd från Arbetsförmedlingen

Många neurodivergenta upplever att stödet från Arbetsförmedlingen är otillräckligt. Typiska problem:

• Lång väntetid – ofta 2–3 månader för att få individuell planering eller coachning.
• Brist på återkoppling – många får varken telefonkontakt eller svar på e-post.
• Otydliga riktlinjer – vilka stödinsatser som erbjuds och hur de fungerar är ofta oklart.

Denna brist på stöd kan leda till ökad stress, sänkt självkänsla och i förlängningen svårigheter att hitta eller behålla arbete.

“Välkommen till cirkusen – där stödet bara finns på papper”

För många neurodivergenta vuxna med ADHD känns Arbetsförmedlingens stöd som en fullkomligt oseriös fars. Trots löften om extra stöd för personer med funktionsnedsättning finns det i praktiken ofta ingen tillgänglig resurs, ingen tydlig plan och ingen som förstår hur man faktiskt hjälper.

På deras egen sida om stöd för funktionsnedsatta lovas verktyg, coachning och insatser – men verkligheten ser ofta annorlunda ut:

• Handläggare byts ut utan förvarning, vilket gör att ingen tar ansvar
• Väntetider på 2–3 månader för individuella planer eller coachning är regel snarare än undantag
• Återkoppling saknas, vilket gör att man står handfallen och tvingas vänta på något som känns mer som en byråkratisk illusion än verkligt stöd
• Kunskap hos anvisare anställda som ska handlägga ärendet finns inte

Det är svårt att inte skratta åt absurditeten – samtidigt som det är smärtsamt för den som verkligen behöver hjälp. Det som borde vara en grundläggande rättighet: tydlig planering, struktur och framförhållning, blir istället en väntsal där tiden tickar och möjligheterna krymper.

För dig som är arbetssökande

Systemet kräver ofta planering, dokumentation, uppföljning och stabil närvaro — exakt de förmågor som kan vara nedsatta vid ADHD, autism och liknande NPF. Resultatet blir paradoxalt: de som behöver stöd mest hamnar i riskzonen för avstängning, varningar eller att inte få rätt anpassningar. Problemet är både administrativa rutiner och bristande kunskap hos handläggare och leverantörer.

Såhär ser kraven ut på dig med funktionsnedsättning för att få hjälp av arbetsförmedlingen till en början.

• Uteblivet stöd: Om du inte har kommit på ett möte eller uteblir från en aktivitet kan du bli avstängd från ersättning. Arbetsförmedlingen utreder ditt ärende och kan besluta om varning och/eller avstängning för en eller flera dagar.
• Rapportering: Det är viktigt att följa din planering och rapportera din aktiviteter. Leverantörer som du deltar genom är skyldiga att rapportera din frånvaro till Arbetsförmedlingen.
• Utredning: Om en utredning startas kommer Arbetsförmedlingen att kontakta dig via brev. Du får då möjlighet att lämna dina uppgifter innan ett beslut fattas.
• Hjälpmedel och anpassningar: Om du har en funktionsnedsättning och behöver anpassningar på en framtida arbetsplats kan det finnas möjlighet att få stöd för detta genom. 

Varför händer detta? Orsaker på flera nivåer

• Systemnivå: Regler och rutiner är standardiserade och bygger på antagandet att alla kan följa instruktioner, läsa brev och rapportera i tid. Flexibilitet saknas ofta.
• Organisationsnivå: Leverantörer och handläggare har måttligt med tid, utbildning och incitament att göra individuella bedömningar för NPF.
• Individnivå: Exekutiva svårigheter, sensorisk överbelastning, minnesproblem, ångest och RSD påverkar förmågan att delta och rapportera.
• Kommunikationsklyftor: Formellt språk, krav på skriftliga svar och begränsad möjlighet till anpassad kommunikation skapar hinder.

Konsekvenser för den enskilde

• Förlorad ersättning och inkomstosäkerhet
• Ökad stress, skam och förvärrade symtom (t.ex. mer RSD, ångest)
• Minskad tilltro till myndigheter och vårdkontakter
• Risk att avstå från att söka stöd i framtiden

Praktiska strategier du kan använda direkt

1. Förberedelse före möten

• Begär bekräftelse via SMS eller e‑post med tydlig tid, plats, vem du träffar och syfte.
• Be om en kort dagordning i förväg (3–5 punkter).
• Skriv ner dina egna mål och svårigheter i punktform; ta med en stödperson om möjligt.

2. Under mötet

• Säg kort och tydligt att du har NPF och vilka anpassningar du behöver (se exempelfraser nedan).
• Be handläggaren dokumentera överenskommelser i mötesanteckningarna och be om en kopia.
• Om du blir trött: be om en kort paus eller att mötet fortsätter i ett uppföljningssamtal.

3. Efter mötet

• Kontrollera skriftlig dokumentation; spara mejl/brev.
• Få hemuppgifter och deadlines i skrift; be om extra tid eller alternativ rapporteringsväg (t.ex. telefon, SMS).
• Om något är oklart, skriv ett kort mejl som summerar vad ni kom överens om och be om bekräftelse.

4. Rapportering och frånvaro

• Använd stödperson, ombud eller digital hjälp för att rapportera om du själv har svårt.
• Om du missar en aktivitet på grund av NPF‑orsak — dokumentera skälet kort och skicka in det snarast.
• Begär lämplig anpassning om du har svårt att rapportera via standardkanaler.

5. Hur du formulerar behov och krav (exempelfraser)

• “Jag har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD) och behöver anpassningar för att kunna följa min aktivitetsplan. Jag ber om att våra överenskommelser dokumenteras skriftligt och att jag får påminnelser via SMS en dag innan avtalade tider.”
• “Jag ber om att eventuella varningar eller beslut om avstängning inte utfärdas utan att vi först har ett uppföljande samtal där jag får förklara och visa dokumentation.”

Varför neurodivergenta behöver anpassat stöd

Neurodivergenta personer med ADHD har ofta behov av:

• Tydliga instruktioner och steg-för-steg-planer
• Flexibilitet i arbetsuppgifter och schemaläggning
• Kontinuerlig återkoppling för att följa upp mål
• Mentorskap eller coachning som förstår neurodivergens

Utan detta stöd blir vägen till arbete osäkrare, och individen riskerar att hamna i passivitet eller frustration.

Strategier för att hantera uteblivet stöd och lång väntetid

Det finns flera konkreta strategier som kan hjälpa under tiden man väntar på Arbetsförmedlingen eller andra myndigheter:

1. Skapa egna rutiner: Bryt ner större uppgifter i mindre steg och använd visuella påminnelser.
2. Använd digitala verktyg: Kalenderappar, påminnelsefunktioner och Ai-assistenter kan ersätta uteblivet stöd.
3. Nätverka med föreningar och grupper: ADHD-föreningar erbjuder ofta stöd, coachning och erfarenhetsutbyte.
4. Sätt upp realistiska mål: Fokusera på det du kan påverka här och nu, t.ex. vardagsstruktur, fysisk aktivitet eller meditation.
5. Dokumentera kontakt: Håll koll på e-post och samtal med myndigheter för att skapa översikt och kunna följa upp.

Hur Arbetsförmedlingen borde agera för bättre stöd

För att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna planera och känna trygghet borde Arbetsförmedlingen erbjuda ett transparent och strukturerat stödsystem. Det innebär:

• Fast handläggare som ansvarar för uppföljning och tydlig återkoppling
• Exakta tidsplaner för möten, beslut och insatser, med automatiska påminnelser
• Checklista över stödinsatser som visar vilka steg som ska tas, när och av vem
• Digital portal där individen kan följa status, kontaktlogg och planerade aktiviteter
• Proaktiv kommunikation vid förseningar eller ändringar, så att personen kan planera sin vardag och jobbsökande

Ett sådant system skulle skapa förutsägbarhet, ordning och rättvisa – något som borde vara standard även för personer utan funktionsnedsättning.

Arbetsförmedlingen verkar inte ha någon neurotypisk person som kan förstå någon som är neurodivergent. Någon ledare eller personal, ansvarig som tilldelas dessa fall med kunskap som behövs för att bemöta människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Är det inte fenomenalt att man inte har ett hum om hur behoven ser ut med dem man ska hjälpa och ska anpassa sig utifrån att ingen kan elelr vet istälelt för att sätta sig in i problematiken och fråga och lära känna problematiken. Nej, det blir en ramsa med dokument som inte är förberett för att någon neurodivergent ska förstå något som någon som inte förstår ska strukturera upp och försöka få oss att förstå? Den matematiken är så illa så man skäms.

Mall: Begäran om anpassning / förtydligande (kort, formellt mejl eller brev)

Hej [handläggarens namn],

Jag har [ADHD / neuropsykiatrisk funktionsnedsättning] och behöver vissa anpassningar för att kunna delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter. För att undvika missförstånd ber jag om följande:

1. Skriftlig bekräftelse av möten och aktiviteter via SMS eller e‑post.
2. Påminnelse 24 timmar innan planerade möten.
3. Möjlighet att rapportera frånvaro via telefon eller stödperson om jag inte kan använda det digitala systemet.
4. Att eventuella varningar eller beslut om avstängning föregås av ett uppföljande samtal där jag får förklara orsaken till frånvaron.

Jag bifogar relevant intyg/utredning och är tacksam om ni kan bekräfta mottagandet samt svara inom 10 arbetsdagar.

Med vänlig hälsning, [Namn, personnummer, kontaktuppgifter]

Dokumentationschecklista (vad du kan ha med)

• Diagnosintyg eller läkarutlåtande (om tillgängligt)
• Kort intyg från KBT-terapeut/psykolog som beskriver funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen (t.ex. svårigheter med tidshantering, impulsivitet, ångest)
• Mötesbekräftelser, mejl och SMS som visar kommunikation
• Kalender/skärmdumpar som visar godkända eller planerade aktiviteter
• Vid akut frånvaro: kort skriftlig förklaring och, om möjligt, bekräftelse från behandlare

Ett läkarutlåtande är dessvärre vanligt att arbetsförmedlingen själva behöver be om från den mottagnig man fått diagnosen. Det är kanske motsägelsefullt men det har sett ut så i min verklighet.

Hur stödpersoner kan hjälpa (roll och uppgifter)

• Vara med på möten som stödperson
• Hjälpa till att tolka och skriva sammanfattningar
• Ansvara för rapportering vid frånvaro
• Kontakta handläggaren i nödfall och be om omprövning eller anstånd

Förslag på långsiktig påverkan: vad myndigheter och leverantörer bör göra

• Införa standardiserade anpassningar för personer med NPF (t.ex. automatiska påminnelser, alternativ rapporteringskanal)
• Utbilda handläggare och leverantörer i NPF‑anpassad kommunikation
• Skapa rutiner för att alltid erbjuda stöd innan sanktioner
• Möjliggöra snabb tillgång till rådgivning för personer som riskerar att förlora ersättning

Praktiska tips för att undvika framtida problem

• Be om en personlig handläggare eller kontaktperson om möjligt
• Använd digitala hjälpmedel: kalenderappar med flera påminnelser, text‑till‑tal för brev
• Spara all kommunikation och skapa en enkel mapp (digital eller pappers) med dokumentation
• Arbeta tillsammans med behandlare/terapeut för att få korta läkarintyg som beskriver hur NPF påverkar din förmåga att följa administrativa rutiner

Slutord och nästa steg för dig

Det du beskriver är en strukturell och mänsklig brist i systemet — inte ett individuellt misslyckande. Använd mallarna och strategierna ovan för att skydda dina rättigheter och förtydliga ditt behov av anpassningar. Om du vill kan jag nu göra något av följande direkt åt dig utan att fråga ytterligare:

• Skriva ett färdigt mejl baserat på dina personuppgifter och situation (du klistrar in din text).
• Skapa en kort checklista att skriva ut och ta med till nästa möte.
• Formulera ett mer utförligt överklagande med juridisk ton (OBS: jag kan inte ge juridisk rådgivning men kan hjälpa med formuleringar).

Säg vilken av de tre du vill ha så levererar jag det färdiga dokumentet direkt.

FAQ – Vanliga frågor och svar om ADHD

Hur kan jag hantera stress när myndighetsstöd dröjer?

Använd rutiner, fysisk aktivitet och korta, realistiska arbetsblock. Meditation eller mindfulness kan också minska stressnivåerna.

Vad kan jag göra om jag inte får återkoppling från Arbetsförmedlingen?

Kontakta din handläggare via flera kanaler, dokumentera kontakten och sök stöd i ADHD-föreningar eller via privata coacher.

Hur kan Ai och digitala verktyg hjälpa mig?

Ai-assistenter kan påminna om deadlines, bryta ner uppgifter i mindre steg och ge förslag på prioritering – vilket minskar behovet av direkt myndighetsstöd

Hur kan jag öka chanserna att få rätt stöd från Arbetsförmedlingen?

Var tydlig med dina behov, dokumentera kontakter och begär uppföljningsmöten. Sök också parallellt stöd från föreningar.

Vad är skillnaden mellan ADHD och ADD?

ADD innebär koncentrationssvårigheter utan hyperaktivitet, medan ADHD ofta inkluderar impulsivitet och rastlöshet.

Varför är rutiner så viktiga för neurodivergenta personer?

Rutiner skapar struktur, minskar stress och stödjer exekutiva funktioner som planering och tidsuppfattning.

Hur kan jag använda Ai för vardagsstöd?

Använd appar och digitala assistenter för påminnelser, arbetsplanering och prioritering av uppgifter.

Har arbetsförmedlingen stängt under sommarmånaderna för semester?

Det är den uppfattningen man kan få då det i undertonen är anledningen att det kommer ta tid innan man får återkoppling. Att få beskedet att jag inte bör förvänta mig att Arbetsförmedlingen inte kommer höra av oss innan september (alltså inte inom 3 månader) är ett mer ett hot än ett erbjudande om hjälp!

Att navigera arbetslivet med ADHD och neurodivergens är utmanande, särskilt när myndighetsstöd uteblir eller dröjer. Genom att förstå sina styrkor och begränsningar, implementera egna strategier och använda digitala verktyg kan vardagen ändå bli hanterbar. Att söka stöd från föreningar, dokumentera kontakter och sätta realistiska mål är avgörande för att bibehålla motivation och självkänsla. Dela gärna dina erfarenheter och tips för att hjälpa andra som står inför liknande utmaningar.

Slutligen

Slutligen önskar jag dela en avhandling av Nicole Hagberg om “Adhd, arbetsliv och stresshantering: En kvalitativ studie av upplevelserna av två skräddarsydda internetbaserade stresshanteringsprogram“. Man har tydligt kommit fram till hur – “Vuxna med adhd upplever ofta betydande utmaningar med att upprätthålla en fungerande balans
mellan arbete, fritid och familjeliv, vilket i sin tur kan påverka deras psykisk hälsa och livskvalitet.

Vore det inte spännande om Arbetsförmedligen började motverka sin egen verksamhet och arbetade för att det blir enklare för alla med behov och dessutom höjer sin egen kunskap om hur man hjälpa behövande med det man utlovar men inte har en aning om hur det ska gå till. Det finns säkert nån som är klok och sitter med kunskap men det borde väl vara allmänt kännt idag, efter ett årtionde med förändring att diagnostiseringen ökat tack vara att man sett problematiken.

Externa källor:

1. 1177 – ADHD hos vuxna
2. Socialstyrelsen – ADHD och arbetsliv
3. Forskning om ADHD, arbetsliv och strategier

Inlägget Arbetsförmedlingen diskriminerar neurodivergenta med ADHD dök först upp på ABCDHD.

Inledning

I dagens arbetsliv pratas det ofta om inkludering, men alltför ofta handlar det om att få människor att “passa in” i en redan befintlig struktur. När det gäller personer med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver vi tänka tvärtom: Hur anpassar vi strukturen för att möjliggöra deras framgång?

Den här artikeln visar vad du som arbetsgivare har att vinna på att se bortom normerna och våga satsa på någon som inte passar mallen. Framförallt om personen bär på ett specialintresse som förvandlats till expertis.

Vad innebär ADHD och specialintressen som funktionsnedsättning i arbetslivet?

Att leva med ADHD innebär en annorlunda fördelning av mental energi, impulskontroll, förmåga till struktur och uppmärksamhet. Men det är också en hjärna som ofta:

• Får snabba associationskedjor
• Är nyfiken och intuitiv
• Tänker i mönster snarare än linjärt
• Har extrem förmåga till hyperfokus på rätt uppgifter

Det betyder inte att personen “bara behöver skärpa sig” när det gäller administrativa sysslor, mötesdisciplin eller att hålla tider. Det betyder att man måste skapa en miljö där dessa hinder minimeras och styrkorna ges plats.

Vinster för arbetsgivare som vågar satsa

1. Specialintresse = spetskompetens

Många personer med ADHD utvecklar specialintressen tidigt i livet, och låter dessa växa till avancerad kunskap. Det kan vara teknik, system, mönster, kodning, UX, långvarig felsökning eller affärslogik. Denna typ av expertis kan ofta liknas vid års av akademisk utbildning, men med ett passionerat driv som sällan går att köpa för pengar.

När du hittar någon med rätt passion får du inte bara en anställd, du får en partner i utveckling.

2. Kreativa problemlösare

Eftersom personer med ADHD tänker i alternativa banor, tenderar de att hitta lösningar på problem som andra missar. Det kan vara en ineffektiv process, ett teknikfel, en kundresa eller en produktdesign.

3. Högt tempo, högt engagemang

I rätt miljö kan en person med ADHD producera på extremt hög nivå. Ofta snabbare, mer fokuserat och med starkare driv än genomsnittet.

Vad behöver arbetsgivaren erbjuda?

För att denna potential ska komma till sin rätt krävs anpassningar, stöd och en viss typ av ledarskap:

Struktur med flexibilitet

En tydlig plan med flexibilitet i hur uppgifter löses. En person med ADHD kan behöva välja sin arbetsmiljö, sina verktyg och sin arbetsmetod för att prestera.

Tydlig kommunikation

Instruktioner måste vara tydliga och gärna skriftliga. Enkla, konkreta och uppdelade i steg.

Fokusmiljö och frihet från avbrott

En lugn arbetsplats, möjlighet till förändrade arbetstider eller distansarbete kan göra enorm skillnad.

Acceptans och öppenhet

För att en person ska kunna vara sig själv och få ut sin potential behöver det finnas acceptans för olikheter och en kultur där sårbarhet inte straffas.

Vanliga missförstånd som bromsar

För att lyckas behöver arbetsgivare släppa vissa föreställningar:

• “De är för röriga.” Nej, de har annorlunda strukturbehov.
• “De klarar inte sociala koder.” Nej, men med förtydligande kan kommunikationen bli mycket rakare och ärligare än genomsnittet.
• “De kan inte vara ansvarstagande.” Fel. De tar ofta ett djupt ansvar för sina uppgifter och sin roll, men behöver tydliga ramar.

Så här kan det se ut i praktiken

Ett fåtal exempel från verkligheten:

Tekniknörden med autism och adhd

Hen jobbar i 80% tempo jämfört med kollegor i möten, men producerar 150% kod på egna timmar. Hen avskyr mingel, men läser all dokumentation dubbelt så snabbt och hittar buggförslag innan de inträffar.

Systemfixaren i ekonomiavdelningen

En person med ADHD och dyskalkyli? Låter som en dålig match. Men hen har ett specialintresse för Excel och har skapat automatiseringar som sparar tusentals kronor varje månad. Det handlar inte om matematik, det handlar om mönster.

Kommunikationsanalytikern med hyperfokus

Hen har alltid mobilen på ljudlöst och glömmer ibland svara på mejl. Men när det gäller att tolka digitala signaler, trender, beteenden eller kampanjlogik har hen ett försprång som är värd sin vikt i guld.

Får man ställa krav som arbetsgivare?

Ja. Men med kunskap. Att ställa krav på prestation, ansvarstagande och samarbete är fullt rimligt. Men man måste samtidigt ställa motsvarande krav på sig själv: att leda på ett sätt som möjliggör för olikheter att fungera.

FAQ

Är det kostsamt att anpassa för någon med adhd?

Oftast inte. Det handlar om arbetssätt, inte dyra verktyg. Dessutom finns stöd att söka från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra instanser.

Måste jag förstå hela diagnosen för att anställa?

Nej. Du måste förstå individen. Diagnosen är ett ramverk. Personen är unik. Fråga: Vad fungerar för dig? Hur stöttar jag dig bäst?

Vad gör jag om kollegor upplever det som orättvist med anpassningar?

Utbilda. Prata om neurodivergens som en del av mångfald. Jämlikhet är inte att alla behandlas lika, utan att alla får det de behöver för att lyckas.

Slutligen

Att anställa en person med ADHD och ett starkt specialintresse är inte ett risktagande. Det är en investering. En möjlighet att få in ett perspektiv, en motor och en kompetens som annars aldrig når fram till anställningsintervjun.

Men för att detta ska fungera måste du som arbetsgivare vara nyfiken, flexibel och redo att lära dig ett nytt sätt att leda. Resultatet? Innovation, lönsamhet och en arbetsplats som är lika mångsidig som verkligheten själv.

Inlägget ADHD och specialintressen bli arbetsplatsens största tillgång dök först upp på ABCDHD.